7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

CSDDD gäller även företag utanför EU med en omsättning över 450 miljoner euro i unionen och kräver att de genomför hållbarhetsgranskningar i hela sin leveranskedja. Uppskattningsvis skulle 315 amerikanska företag omfattas direkt, medan många fler kan påverkas indirekt.

Protect USA Act kan skapa en juridisk gråzon där efterlevnad av CSDDD riskerar att strida mot amerikansk lag. Företag som bryter mot den föreslagna lagen riskerar böter på upp till 1 miljon dollar och kan förbjudas från federala upphandlingar i upp till tre år.

EU:s nya förpackningsdirektiv – så följer du kraven

Den 11 februari i år trädde EU:s nya förpackningsförordning i kraft. Det innebär att bestämmelserna nu ska införlivas i nationell lagstiftning, som regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att lämna förslag på. Utgångspunkten är att reglerna ska börja tillämpas den 12 augusti 2026.

Erik Lindroth är hållbarhetsdirektör på Duni Group, som bland annat tillverkar måltidsförpackningar samt säljer produkter för servering och dukning. Han berättar att Duni Group redan börjat sin resa med målet att implementera cirkulära affärsmodeller och processer i stor skala fram till 2030. För att skapa hållbara förpackningar – och därmed följa EU:s lagkrav säger han att det gäller att följa avfallshierarkin.

– Det första steget i avfallshierarkin är att använda så lite material som möjligt och ta bort material där det går. Nästa steg är att använda återanvändningsbara lösningar och flergångslösningar. Och avseende engångslösningar så måste man se till att de passar in i de återvinningssystem som finns, säger Erik Lindroth.

Om det ändå finns behov av att använda nytt material, säger han att Duni går mot att använda biobaserat material framför fossil plast.

– Det har lägre klimatpåverkan. Det kan vara att antingen byta ut plasten helt mot papper, eller att man tillverkar en papperslåda med plastlaminat. Det minskar mängden plast med upp till 70 procent, säger han.

EU uppmanas skapa lag om kritiska kemikalier

Frankrike och sju andra EU-länder har uppmanat Europeiska kommissionen att införa så kallad ”Critical Chemicals Act” för att identifiera och skydda produktionen av strategiska kemikalier inom Europa. I ett gemensamt dokument, publicerat inför ett möte i Bryssel den 12 mars, varnar länderna för att den europeiska kemikalieindustrin befinner sig i en allvarlig konkurrenskris.

Krisen beror enligt länderna på höga energikostnader, dyra råvaror och hård konkurrens från producenter utanför EU. Länderna föreslår att EU ska identifiera omkring 15 nyckelmolekyler som är avgörande för strategiska värdekedjor, inklusive industrier som läkemedel, elektronik, fordon och jordbruk.

För att säkerställa produktionen av dessa kemikalier i Europa vill länderna att lagen ska innehålla riktat stöd och åtgärder för att sänka energikostnader. Bland annat föreslås kompensation för de indirekta koldioxidkostnader som påverkar elpriset för energikrävande producenter. Utöver Frankrike har Tjeckien, Ungern, Italien, Nederländerna, Rumänien, Slovakien och Spanien skrivit under brevet.  

Regeringen uppmanas driva på för naturfinansiering i EU

Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF Sverige, och Kjell Carlsson, ordförande för Birdlife Sverige, uppmanar regeringen att verka för öronmärkt finansiering av naturrestaurering i EU:s nästa långtidsbudget.

I ett öppet brev varnar de för att klimat- och naturkrisen förvärras och att nuvarande EU-medel inte räcker för att skydda och restaurera naturen. De betonar att investeringar i exempelvis våtmarker kan minska översvämningar och stärka samhällets motståndskraft.

I dag är LIFE-programmet det enda EU-stödet för natur men är begränsat i omfattning och långsiktighet. EU har dessutom misslyckats med målet att 10 procent av budgeten ska gå till biologisk mångfald senast 2025.

Gustav Lind och Kjell Carlsson hänvisar till Riksrevisionens rapport om otillräckliga medel för svensk naturvård och vill att Sverige driver på för ökad naturfinansiering i EU-budgeten.

Omnibusförslaget splittrar EU-parlamentet

Förslaget om en omnibuslag sätter stora frågor på spel i Bryssel. Under en debatt i EU-parlamentet i början av veckan stod det klart att åsikterna kring att förenkla EU:s hållbarhetslagar inte bara skiljer sig kraftigt åt. Debatten blottlägger också en djup spricka mellan de politiska blocken – och kan påverka maktbalansen i EU.

Medan mitten-högergruppen EPP och den nationalkonservativa ECR vill påskynda och utöka lagändringarna, varnar Socialdemokraterna och De gröna för att det snarare handlar om avreglering än förenkling. Samtidigt ställs frågan på sin spets: ska mitten-högern samarbeta med ytterhögern eller hålla fast vid den nuvarande breda koalitionen?

EU-länder vill förenkla ytterligare miljölagstiftning

Det är inte bara EU-parlamentet som debatterat omnibusförslaget. Även EU:s industriministrar har diskuterat frågan, under ett möte som hölls på måndagen som att diskutera CSDDD, CSRD och EU-taxonomin. Under mötet stod det klart att flera av länderna vill att EU förenklar ytterligare miljölagstiftning så som enklare kemikalielagstiftning, avloppsdirektivet samt ekodesignförordningen. Från Sverige var utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) på plats. Han meddelade att Sverige är för att förenkla flera av reglerna.

EU kritiserar second hand-försäljning online

En granskning från EU-kommissionen, där Konsumentverket har medverkat, visar att många nätbutiker som säljer secondhand-varor ger bristande information om konsumenträttigheter. Av de 356 granskade butikerna informerade 40 procent inte tydligt om ångerrätten, och 45 procent gav bristfällig eller felaktig information om reklamationsrätten. Granskningen visade även att nästan 60 procent av de granskade nätbutikerna begränsade konsumentens reklamationsrätt för second-handvaror. Resultatet av granskningen kan leda till tillsynsåtgärder i de berörda länderna.