Inga produkter i varukorgen.
Uppdaterat verktyg för kommunerna: Avslöjar svenskarnas klimatpåverkan
Verktyg
Svenskarnas konsumtion orsakar stora klimatutsläpp – och de ökar. Nu lanserar SEI en uppdaterad version av Konsumtionskompassen, ett interaktivt verktyg som ger kommuner och myndigheter nya möjligheter att analysera, jämföra och minska utsläppen på lokal nivå.
Foto: Adobe Stock
Svenska miljöinstitutet SEI har lanserat en ny version av Konsumtionskompassen – ett interaktivt verktyg som visualiserar klimatpåverkan från hushållens konsumtion i Sverige. Med data på kommun-, region- och demografisk nivå ger verktyget en unik inblick i hur våra konsumtionsvanor påverkar klimatet och syftar till att hjälpa kommuner och myndigheter att identifiera och minska utsläppen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Den uppdaterade plattformen visar att hushållens konsumtionsrelaterade utsläpp ökade med 14 procent mellan 2020 och 2022. För 2022 låg genomsnittet på 5,6 ton koldioxidekvivalenter per person – långt över målet om ett ton per person till år 2050. Prognosen för 2023 pekar dessutom på en fortsatt ökning.
Konsumtionskompassen 2.0 gör det möjligt att följa utsläppen över tid och jämföra dem mellan olika geografiska områden. År 2022 hade Danderyd de högsta utsläppen per person, följt av Kiruna och Boden, medan Årjäng, Åsele och Vindeln låg i botten. Skillnaderna inom kommuner – på så kallad DeSO-nivå – är ofta större än mellan kommunerna som helhet.
Verktyget, som utvecklats tillsammans med Umeå och Kalmar kommun med stöd av forskningsrådet Formas, visar också vilka konsumtionskategorier som står för störst klimatpåverkan. Transporter toppar listan med 34 procent av utsläppen, följt av livsmedel och dryck (20 procent) samt bostäder, vatten och elektricitet (14 procent).
Syftet är att ge beslutsfattare bättre underlag för klimatåtgärder på lokal nivå.
– Många kommuner vill agera, men har saknat lokalt detaljerad utsläppsdata. Konsumtionskompassen kan fylla det gapet och bidra till en mer träffsäker klimatomställning, säger Karin André, forskningsledare vid SEI, i en kommentar.
Elvira Laneborg, hållbarhetsstrateg klimat och miljö på Kalmar Kommun, säger att verktygets detaljerade kartor och analyser ger en lokal bild som väcker intresse och leder till reflektion.
– Vi ser en stor potential i att använda materialet som underlag för beslut och i dialog med kommuninvånare i arbetet med att skapa en klimatneutral kommun, säger hon.
