Inga produkter i varukorgen.
Trenden: Klimatåtgärder granskas oftare
KLIMAT Under året har antalet klimatgranskningar i medierna ökat. Journalisterna blir också mer kunniga. Men på samma gång ökar antalet löften och åtgärder som behöver granskas.
Redaktionernas intresse för och kunskap om klimatfrågan ökar. Foto: StockAdobe
”Varför grävs det så lite på klimatet?” var rubriken för ett modererat samtal för knappt ett år sedan, när hundratals grävande journalister samlades för konferensen Gräv 19. Då sa Johanna Alskog, från nättidningen Altinget, att klimatfrågan har väldigt låg status och att det kan förklara bristen på granskning.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Men det var då. När Miljö & Utveckling ringer upp har mycket hänt.
– Det känns som om det tagit fart efter sommaren. Dagens Nyheter har verkligen fått fart, Expressen har satt igång sin klimatsatsning och sin klimatredaktion. Sveriges Natur har alltid gjort det och Sveriges Radio också, men de lägger ner ännu mer krut på det. Och Dagens Industri ifrågasätter företagen på ett spännande sätt, säger Johanna Alskog.
Bättre kunskap hos journalister
Strax innan intervjun har Dagens Industri rapporterat att företagens redovisningar av utsläpp har stora brister och Dagens Nyheter har visat att klimatkompensation ofta inte ger de resultat som förväntas.
Hon berättar att ett av hindren för granskningar håller på att försvinna, nämligen brist på kunskap hos journalisterna.
– Det här är ett område som är tekniskt och man behöver lära sig en del för att riktigt förstå. Men kunskapskurvan i journalistkåren pekar uppåt, säger hon.
”Mycket är trams”
Men att det därmed skulle ha blivit svårare att komma undan med överdrivna eller felaktiga påståenden om hållbarhet är inte självklart.
– Jag önskar att jag kunde säga det, men svaret är nej. Jag sitter i en flod av olika PR-byråers utskick om det ena och det andra, och mycket är trams.
Sedan lägger hon till:
– Fast allt som företagen kommunicerar är inte greenwash. Och de kan inte längre strunta i klimat och hållbarhetsfrågor. Alla är på banan på ett helt annat sätt.
Naturvårdsverket avslöjat
En organisation som granskats av många, är Naturvårdsverket. Sveriges Television har till exempel funnit att verket underskattat utsläppen från sjöfarten. I ett samarbete med radion avslöjades också att verket även räknat fel på skotertrafiken och även då underskattat utsläppen.
Jonas Allerup på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet har ofta svarat på kritiska frågor från journalister. När vi mejlar honom om hur han ser på saken håller han med om att det ökar:
– Enligt min erfarenhet är det en stor skillnad i intresset för klimatet. Bara det senaste året har det gjorts flera grävande reportage av hur Sveriges växthusgaser beräknas och om specifika sektorer som sjöfarten och snöskotrar. Vi får också många frågor om Sveriges klimatmål och hur vi ligger till.
”Positivt med kritisk granskning”
På frågan om vad han tycker om att myndigheten utsätts för hård granskning svarar han:
– Det är bra att fler och fler intresserar sig för Sveriges klimatarbete och hur utsläppen av Sveriges växthusgaser tas fram. Att journalister även kritiskt granskar dessa beräkningar är också positivt eftersom det blir en extra kontroll av siffrorna samtidigt som kunskapen kring utsläppen ökar.
