Den nya miljöbilspremien gäller bilar som omfattas av Vägverkets definition. Definitionen främjar inte en särskild teknik eller ett särskilt drivmedel och är tänkt att stimulera en minskad förbrukning av fossila drivmedel. De bilar som omfattas av premien är:
» Konventionella bilar: Bensin- och dieselbilar med koldioxidutsläpp som inte överstiger 120 gram per kilometer.
» Alternativbränslebilar: Bilar som kan drivas med andra bränslen än bensin eller diesel och som har en bränsleförbrukning som inte överstiger 0,92 liter bensin per mil, 0,84 liter diesel per mil eller 0,97 kubikmeter gas per mil.
» Elbilar: En personbil som tillhör miljöklass El och med elenergiförbrukning som inte överstiger 0,37 kilowattimmar per mil.
Regeringen avsätter totalt 250 miljoner kronor till premien. Miljöminister Andreas Carlgren konstaterar att regeringen har arbetat för en utformning som är enkel för konsumenten.
Kritiska röster
Debatten har varit intensiv kring miljöbilspremien. Flera aspekter har stötts och blötts: dröjsmålet med miljöbilspremien, om en premie uppfyller sitt syfte och hur den ska utformas för att ge bästa möjliga miljönytta. Regeringen hann knappt tillkännage att premien blir verklighet innan kritiska röster höjdes.
Naturskyddsföreningen befarar att premien inte ger någon miljövinst alls, så länge det är billigare att tanka fossilt än att tanka förnybart.
Svebios ordförande Tomas Kåberger vänder sig mot subventioner till teknik som redan finns på marknaden. Han anser också den föreslagna premien kommer att skapa orättvisa och ryckighet på marknaden, eftersom premiepengarna kommer att ta slut fort.
Tomas Kåberger efterlyser istället höjd skatt på fossila bränslen – svenskarna skulle då köpa fler miljöbilar och mer miljöbränsle samtidigt som energieffektiva bilar gynnas på bekostnad av de värsta bränsleslukarna.