Utsläpp från inköpta varor och tjänster ingår i scope 3, alltså företagets indirekta utsläpp i värdekedjan. Men det är långt ifrån säkert att leverantörerna har färdiga klimatberäkningar för sina produkter. Ofta saknas dessutom uppgifter när leverantörerna får frågan. Så hur gör man egentligen för att hållbarhetsrapportera när data saknas? Johan Hodell är chef för klimatberäkningar och strategi på Zeromission. Hans första råd är att inte försöka få fram detaljerade siffror för alla inköp på en gång.
När scope 3-data saknas – 7 steg för att rapportera ändå
Hållbarhetsrapportering Hur får du till scope-3 när leverantörerna inte kan lämna uppgifter? Det behöver inte stoppa rapporteringen. Johan Hodell från Zeromission ger råd om hur du tar dig vidare.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Första steget är i stället en grov kartläggning av inköpen. Företaget kan utgå från sina största inköpsposter, men behöver också bedöma vilka material som orsakar stora utsläpp. Cement, plast och metall kan exempelvis ha stor klimatpåverkan även om de inte står för de högsta inköpskostnaderna.
Nackdelar med schablonutsläpp
Om leverantören saknar produktspecifika utsläppssiffror går det att räkna utifrån hur många kilo material eller produkter som köpts in och använda generella utsläppsfaktorer.
– Vi förespråkar alltid att man jobbar med aktivitetsdata, säger Johan Hodell.
Det innebär att företaget använder uppgifter om exempelvis antal inköpta produkter, kilo material eller kWh energiförbrukning. Dessa kombineras med utsläppsfaktorer för att beräkna klimatpåverkan.
Saknas mängder och volymer kan företaget använda inköpsbelopp och schabloner för utsläpp per krona, så kallad spend-data. Här blir så klart osäkerheten större och det kan se ut som att utsläppen ökar bara för att priset på produkter ökar. En annan nackdel är att minskade utsläpp hos leverantören inte nödvändigtvis syns i en beräkning som bygger på inköpskostnaden. Trots det är det bättre än inget, understryker Johan Hodell.
Vänta inte på perfekt data
För att förbättra beräkningen rekommenderar han därför att börja fråga leverantörerna efter exempelvis materialåtgång, energianvändning i fabriken och hur stor del av produktionen som går till det egna företaget. Företag kan också börja efterfråga klimatdata vid inköp och upphandlingar.
Målet är att steg för steg ersätta grova uppskattningar med mer specifika uppgifter. Även om allt inte går att mäta direkt är det bättre att komma i gång, enligt Johan Hodell.
– Vi hävdar ju att det är bättre att ha en grov men ärlig bild av var utsläppen finns än att man väntar på perfekt data.
Sju steg när scope 3-data saknas
- Börja med en kartläggning. Identifiera de största inköpsposterna och vilka material som kan orsaka störst utsläpp.
- Använd aktivitetsdata. Utgå från exempelvis antal produkter, kilo material eller energiförbrukning och kombinera med generella utsläppsfaktorer.
- Be om enklare uppgifter. Om leverantören saknar klimatberäkningar, fråga efter materialåtgång, fabrikens elförbrukning och hur stor del av produktionen som går till er.
- Förbättra stegvis. Börja med en produkt eller leverantör i taget och ersätt schabloner med mer specifika uppgifter.
- Använd inköpsbelopp som sista alternativ. Beräkningar utifrån kronor kan ge en första uppskattning, men bör inte användas för att följa upp utsläppsminskningsmål.
- Ställ krav vid inköp. Efterfråga klimatdata i upphandlingar och överväg att välja leverantörer som kan redovisa sina utsläpp.
- Granska leverantörens underlag. Be att få se vilka uppgifter som ligger bakom leverantörens klimatberäkningar för att kunna bedöma deras tillförlitlighet.


