Inga produkter i varukorgen.
Det händer på Cop17: Företagens ansvar och naturfinansiering i fokus
Biologisk mångfald
Förhandlingarna på FN:s naturtoppmöte Cop17 är i gång. Redan under de första dagarna har oenighet uppstått om bland annat företagens ekonomiska ansvar, naturfinansiering och skogsskydd. Här är vad som hänt hittills.
FN:s naturtoppmöte Cop17 pågår i Armenien. Under de första dagarna har länderna bland annat diskuterat om företag ska tvingas bidra ekonomiskt till naturskydd, vem som ska betala för arbetet med biologisk mångfald och vilka åtgärder som behövs för att skydda världens skogar.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
En av frågorna gäller Califonden, som samlar in bidrag från företag som använder offentligt tillgänglig digital genetisk information kommersiellt, exempelvis inom läkemedels- och bioteknikindustrin. Pengarna ska gå till insatser för att bevara biologisk mångfald, bland annat genom stöd till urfolk och lokalsamhällen.
Kamerun och Etiopien vill att industriländerna inför obligatoriska åtgärder för att säkerställa att företagen betalar. Guatemala och Ecuador betonar att bidragen inte ska ses som frivilliga donationer. EU har samtidigt efterfrågat tydligare regler och större rättslig förutsägbarhet kring betalningarna. Ännu finns ingen överenskommelse om hur systemet ska fungera. Frågan har gått vidare till särskilda förhandlingsgrupper.
Företagens påverkan på naturen i fokus
Även frågan om hur företag ska minska sin påverkan på biologisk mångfald har diskuterats. Näringslivskoalitionen Business for Nature har efterlyst en mer sammanhängande politik som underlättar investeringar i biologisk mångfald och snabbare åtgärder mot naturskadliga subventioner.
Länderna har också diskuterat vilken roll FN:s naturkonvention ska ha i arbetet med att få företag och finanssektorn att ta större hänsyn till biologisk mångfald. Här finns fortfarande olika uppfattningar om vilket stöd konventionens sekretariat ska ge.
Vem ska betala för naturarbetet?
En annan konflikt gäller hur arbetet med att skydda och återställa natur ska finansieras.
Under öppningsdagen uppmanade den afrikanska förhandlingsgruppen industriländerna att leva upp till sina tidigare finansieringsåtaganden. Gruppen efterfrågade också besked om hur den nödvändiga finansieringen ska säkras. EU betonade i stället behovet av att få in pengar från fler håll, både offentliga och privata.
Länderna har även diskuterat hur den internationella finansieringen ska organiseras. Det finns brett stöd för att systemet ska ha en öppen och transparent styrning, men oenighet kvarstår om andra delar och vilka som ska bidra med pengar.
Oenighet om skogsskydd
Under tisdagen den 20 oktober diskuterades förslag om att skydda och restaurera världens skogar.
Länderna kunde inte enas om vissa formuleringar kring skydd och bevarande av skogar samt mänskliga rättigheter. Däremot nåddes enighet om andra delar av förslaget.
Även hur länderna ska gå vidare med de 23 globala målen för biologisk mångfald, som antogs 2022, har lett till oenighet. Förhandlarna har bland annat diskuterat hur de nationella åtagandena ska stärkas, men inte kunnat enas om formuleringar kring en höjd ambitionsnivå.
Förhandlingarna fortsätter fram till den 30 oktober.
