Lista: 20 verktyg för att hantera målkonflikter i den gröna omställningen

Enligt rapporten kan den gröna industriomställningen skapa målkonflikter i samhällsplaneringen, bland annat kring miljö, kulturvärden och lokala intressen. Projektgruppen pekar på att dagens planeringsinstrument kan vara för trubbiga för att hantera sådana konflikter.

Verktygen har utvecklats och prövats i Borlänge, Kiruna och Älvsbyn, där stora industriella satsningar pågår eller planeras. Kommuner, industri, civilsamhälle, konsulter och forskare har tillsammans prövat metoder för att hantera målkonflikter i de tre lärcasen.

Tanken är inte att alla målkonflikter ska lösas. Verktygen ska i stället hjälpa aktörerna att identifiera möjlighetsfönster där konflikter kan omdefinieras och nya vägval bli möjliga. Med möjlighetsfönster menar rapporten skeden där ett annat beslut hade kunnat leda till ett annat utfall.

Verktygslådan riktar sig till bland andra kommuner, regioner, länsstyrelser, industriaktörer, fastighetsägare, kulturarvsexperter och konsulter som arbetar med frågor kopplade till den gröna omställningen.

Fem principer för arbetet

Verktygslådan vilar på fem principer. Den första är att arbeta strukturerat och systematiskt med ett värdebaserat ramverk, så att aktörerna kan skapa en gemensam bild av frågor, mål och konflikter.

Den andra är att samverka över disciplinära gränser. Tanken är att exempelvis industri, fysisk planering, kulturmiljö och andra berörda kompetenser ska komma in i samma process, i stället för att behandla frågorna var för sig.

Den tredje principen är att omvandla syndrom till synergier. Det innebär att motstridiga mål och perspektiv inte bara ska analyseras var för sig, utan användas för att hitta nya lösningar och möjliga vägar framåt.

Den fjärde är att lägga till den rumsliga dimensionen. Målkonflikten ska kopplas till den faktiska platsen och visualiseras geografiskt, så att konsekvenser och möjliga lösningar blir tydligare.

Den femte principen är att kombinera experimentell och reflekterande planering. Analys och lösningsarbete ska varvas, så att alternativ kan prövas, utvärderas och omarbetas under processens gång.

20 verktyg i tre delar

Principerna omsätts i 20 operativa verktyg. De är uppdelade efter var i arbetet de kan användas: tio för diagnos och analys, fem för design och utvärdering och fem för genomförandestrategi. Verktygen är inte tänkta som en obligatorisk kedja där samtliga alltid måste användas, utan kan kombineras utifrån målkonflikten och den lokala situationen.

Diagnos och analys

1. Aktörskartläggning: Identifierar vilka aktörer som berörs, vilka roller de har och vilka resurser, mandat och drivkrafter de tar med sig in i processen.
2. Aktörsforum: Samlar aktörer från olika sektorer och kunskapsområden för att dela perspektiv och bygga gemensam förståelse.
3. Arkiv- och fältstudier med historisk kartanalys: Används för att förstå hur en plats och dess värden har utvecklats över tid genom arkivmaterial, kartor och fältstudier.
4. Tidslinje med möjlighetsfönster: Synliggör viktiga historiska beslut och skeden där andra vägval hade kunnat ge ett annat resultat.
5. Kulturmiljöanalys: Kartlägger och bedömer kulturvärden i de miljöer där målkonflikter uppstår.
6. Platsbesök och platsanalys: Ger deltagarna gemensam kunskap om platsens förutsättningar och värden genom direkta observationer.
7. Gåtur: Låter en grupp undersöka en plats tillsammans längs en bestämd rutt och dokumentera sina iakttagelser på ett strukturerat sätt.
8. Strukturerad brainstorming och begreppskalibrering: Hjälper gruppen att samla, sortera och prioritera frågor och samtidigt reda ut hur centrala begrepp ska förstås.
9. Sociogram för att identifiera syndrom och synergier: Visar hur olika problem och nyckelfrågor hänger ihop och var det kan finnas möjligheter att hitta gemensamma lösningar.
10. Semistrukturerade intervjuer: Ger fördjupad kunskap om enskilda aktörers erfarenheter och perspektiv genom intervjuer med en gemensam men flexibel frågestruktur.
    
    Design och utvärdering
11. Scenarioutveckling: Tar fram olika bilder av möjliga framtider för att jämföra vägval och diskutera deras konsekvenser.
12. Storytelling: Binder ihop historiska skeenden och möjliga framtider i berättelser som kan användas för att diskutera utvecklingen av en plats.
13. Kulturevent för interaktion med artefakter och gränsobjekt: Använder exempelvis utställningar, konferenser eller andra arrangemang för att involvera fler aktörer i samtal om kulturvärden och utvecklingsalternativ.
14. Multikriterieanalys för scenarioutvärdering: Jämför olika scenarier utifrån gemensamt valda och viktade kriterier.
15. Digital tvilling och 3D-modell: Skapar en digital modell av en fysisk miljö för att visualisera platsen och olika typer av information tillsammans.
    
    Genomförandestrategi
16. Definition och analys av nyckelprojekt: Identifierar mindre, konkreta projekt som kan föra processen vidare och bidra till att låsta målkonflikter öppnas upp.
17. Design av adaptiva färdvägar för nyckelprojekt: Tar fram alternativa vägar till genomförande och identifierar viktiga vägval och kritiska faktorer längs vägen.
18. Utveckling av formella och informella styrmedel: Identifierar vilka regler, beslut och andra styrmedel som kan behövas för att genomföra valda åtgärder.
19. Aktörsanalys för genomförande av nyckelprojekt: Klargör vilka aktörer som behöver vara med i genomförandet och vilka mandat och roller de har.
20. Gemensam uppföljning av möjlighetsfönster: Låter aktörerna gemensamt följa upp vilka verktyg som använts, vilka möjlighetsfönster som tagits till vara och vilka mål som nåtts.