Fram till 2030 behöver 93 000 miljarder dollar investeras i klimatomställningen om Parisavtalet ska kunna förverkligas. Frågan är då vilken roll gröna obligationer kan ha i detta.
Statens ansvar
Utredarens absolut främsta rekommendation är att staten måste engagera sig om marknaden ska växa. Exempelvis genom att emittera gröna obligationer. Man kan också tänka sig ett scenario där staten går in och tar den extrakostnad som det idag innebär att emittera en grön obligation jämfört med en ”vanlig” sådan, för att på på så sätt sänka tröskeln.
Mats Andersson pekar på Frankrike som ett föregångsland.
– I Frankrike har man hittat en teknik som har gjort det möjligt att emittera gröna statliga obligationer utan att påverka likviditet och prisbild. Här kan Sverige hitta inspiration, säger han.
Generellt anser Mats Andersson att hållbara investeringar är framtiden.
– Hållbara investeringar ger på sikt både bättre avkastning och lägre risk, konstaterar han.
Inom exempelvis fastighetsbranschen har man kunnat konstatera att fastigheter med miljöprofil har en bättre ekonomi
Enligt Mats Andersson är det viktigt att utveckla verktyg för att mäta och rapportera de positiva effekter investeringar i gröna obligationer innebär för att skapa intresse för investeringarna.
Betänkande ska nu på en tre månaders remissvända.
– Idag finns det ett stort köpsug och nästan alla svenska gröna obligationer är övertäckande. Förhoppningsvis kan vi gå vidare med ett förslag som gör att fler gröna obligationer ges ut i framtiden, säger finansmarknadsminister Per Bolund, i samband med att utredningen presenterades.
Fakta
Gröna obligationer
En obligation är ett räntebärande skuldebrev, det vill säga ett lånebevis för en viss tidsperiod. Investeraren lånar ut pengar och får ränta på dem. När lånetiden går ut får de tillbaka pengarna. Själva begreppet ”grön obligation” utvecklades av SEB i samarbete med Världsbanken år 2007 med mål att få fram finansiering till miljöinriktade investeringsprojekt, som exempelvis klimatanpassning eller utbyggnad av kollektivtrafiken. Transparensen är högre än vid emitteringen av ”vanliga” obligationer och emittenten ska redovisa vad de använder pengarna till på årsbasis. När det gäller risk, avkastning, lagstiftning och dokumentation är villkoren samma. 2008 emitterade Världsbanken de första gröna obligationerna. Sedan dess har marknaden stadigt vuxit. Fortfarande är gröna obligationer dock bara 0,2 procent av den globala marknaden.
publicerad 11 januari 2018