Att det finns bra sifferunderlag är en anledning att välja år 2020 som basår för planerade minskningar av klimatutsläpp. Tidigare klimatmål har ofta utgått från år 2010 eller till och med så långt tillbaka som år 1990. Det går bra för länder, men inte för stora delar av näringslivet, anser Mattias Goldmann, hållbarhetschef hos Sweco.
– Jag utmanar företag som använder år 2010 som basår, att visa att siffrorna från det året verkligen stämmer. Vi har inte tredjepartscertifierade siffror från det året och jag skulle bli förvånad om andra har det, säger Mattias Goldmann.
Ovanligt utsläppsår behöver normaliseras
Därför står Sweco fast vid ett tidigare beslut att välja år 2020 som basår, trots att pandemin gjort att just det här året kan ge ovanligt låga utsläpp.
Han anser dock att året bör justeras så att det blir mer normalt. Redan i det första bindande globala klimatåtagandet, Kyotoprotokollet gjordes en normalisering av det som var målet, år 2010, till att bli snittet för åren 2008 till 2012. Speciella förhållanden för ett visst år skulle inte avgöra, var tanken. Något liknande går att göra även nu, fast för basåret istället.
På frågan varför han inte vill hålla fast vid år 2020 som det kan tänkas bli, och därmed kanske bidra till en skärpning, svarar han:
– Vissa sektorer har väldigt låga utsläpp eftersom arbetet ligger nere. Ett utsläppsmål i procent blir i praktiken omöjligt att nå. Andra, som läkemedelsindustrin, kanske har ovanligt hög klimatpåverkan i år, och får därför orimligt lätt att nå sina utsläppsmål. Ingen har väl tänkt att en coronaepidemi ska vara utgångspunkt för klimatarbetet?
Vill få med fler
Det är också möjligt att utsläppen ökar kraftigt, när hjulen börjar snurra igen. Hur resultatet blir för året, är för tidigt att sia om.
Sweco kommer inte att ensamt gå ut med år 2020 som basår, utan planerar att få med sig flera parter. Frågan diskuteras bland annat inom World Business Council for Sustainable Development som är en global sammanslutning av företag, med grund i den stora klimatkonferensen i Rio de Janeiro år 1992. Att vissa företag överväger att välja år 2019 som basår är han skeptiskt till.
– Jag tycker att det är ett otyg när man hittar på egna basår som inte används av Sverige, EU eller i Parisavtalet. Det gör det svårt för investerare och andra att utvärdera. Basåren ska vara så gemensamma som det bara går, säger Mattias Goldmann.