Hårdare krav på miljöbedömningar
Miljöbedömningar i samband med affärsöverlåtelser blir allt viktigare för att undvika företagstvister och dyra saneringsinsatser. En ny standard kan nu innebära hårdare krav från banker, försäkringsbolag och investerare.
Intresset för att förbättra bedömningen av miljökonsekvenser i samband med affärsöverlåtelser har ökat markant på senare tid. En av orsakerna är ett ökat antal internationella affärsövertaganden där miljöaspekterna är en viktig faktor när affärsriken ska bedömas, och en annan är den allt tuffare miljölagstiftningen i stora delar av världen.
– Miljö har blivit en allt viktigare aspekt att ta hänsyn till vid affärsöverlåtelser, säger Christer Janson på Carnegie Mergers & Acuisitions Group.
Hårdare krav
Banker, försäkringsbolag, investerare och anläggningsägare har alla ett behov att arbeta effektivt strukturerat med miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser. Den nya internationella standarden ISO 14015 kan bidra till att det kommer att ställas hårdare krav på miljöbedömningar.
– Det är viktigt att miljöbedömningen inte glöms bort eftersom det lätt kan leda till ekonomiska felbedömningar, säger Christer Janson som också menar att standarden kan komma att bli ett viktigt verktyg för att arbeta effektivt och strukturerat med miljöbedömningar.
Marksaneringar
De mest uppmärksammade exemplen på tvister i samband med affärsöverlåtelser är skadeståndsanspråken i samband med asbest. Men brister i miljöbedömningar behöver inte bara vara något som drabbar stora företagskoncerner som ABB. I Sverige är förorenade industrimarker de vanligaste konkreta exemplen av bristande miljöbedömningar, och detta kan lika gärna drabba mindre aktörer som större.
– Jag tror att standarden kan vara ett verktyg även när det gäller mindre affärsöverlåtelser, säger Christer Janson.
Finansiella aktörer
Lars Jonsson, projektledare för standarden på Swedish Standards Institute, SIS, menar att standarden bidrar till att miljöbedömningar blir konsekvent och effektivt utförda. Risken för att viktiga aspekter förbises minskar också, menar han, och den skapar dessutom en tydlig terminologi.
– De som främst kommer att ha nytta av standarden är aktörer med finansiellt intresse i företag eller anläggningar, säger Lars Jonsson.
