Dagens M&U 4 april 2025

EU-parlamentet har röstat ja till att senarelägga delar av två viktiga hållbarhetslagar – CSRD och CSDDD. Företag i våg 2 och 3 får två års uppskov med rapporteringskraven enligt CSRD, medan CSDDD, som rör företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö i värdekedjan, skjuts upp ett år.

Förslaget, som är en del av EU-kommissionens så kallade Omnibus-paket, godkändes med stor majoritet: 531 röstade för och 69 emot. Svenska miljöpartisterna Alice Bah Kuhnke, Isabella Lövin och Pär Holmgren röstade nej. ECR-gruppen, där Sverigedemokraterna ingår, ville skjuta upp lagarna till 2040 – ett tillägg som röstades ned.

Syftet med uppskoven är att ge företag mer tid att anpassa sig till kraven och minska den administrativa bördan. Ministerrådet har redan sagt ja, och nu återstår bara formellt godkännande innan ändringen träder i kraft.

Ny handbok ska stärka klimatdialog i kommunerna

Föreningen Klimatriksdagen har tagit fram en ny handbok som ska hjälpa kommuner och föreningar att engagera invånare i den lokala klimatpolitiken genom så kallade klimatrådslag. Boken, Klimatrådslag – en handbok om medborgardialog i den lokala klimatpolitiken, innehåller konkreta verktyg för att organisera rådslag och leda samtal om klimatfrågor.

Innehållet bygger på ett pilotprojekt som under 2024 genomfördes i Malmö, Borås och Sollefteå, där ett 120-tal invånare i åldrarna 15 till 80 år deltog. Bland förslagen som togs fram finns satsningar på kollektivtrafik, skydd av skog och ökat lokalt inflytande.

Tanken med boken är att fler kommuner ska inspireras att använda modellen. Handboken guidar genom hela processen – från deltagarrekrytering till genomförande och uppföljning.

Ladda ner handboken

Stockholm riskerar missa klimatmål för transporter

Stockholm ligger efter i omställningen av transportsektorn och riskerar att inte nå klimatmålen till 2030. Det visar en ny rapport från WSP, framtagen på uppdrag av Volkswagen, Scania och Ellevio. Trots att mer än tre fjärdedelar av nyregistrerade personbilar i regionen under 2024 var laddbara, går elektrifieringen av den tunga trafiken trögt – bara tio procent av nyregistrerade tunga fordon är eldrivna, långt från målet på 50 procent till 2030.

Sedan 2019 har 10 miljarder kronor investerats i laddinfrastruktur, vilket resulterat i 10 000 publika laddpunkter. Men utmaningarna är fortsatt stora. Brist på laddmöjligheter, höga kostnader och låg investeringsvilja bland logistikföretag bromsar utvecklingen. Samtidigt krävs en 20-procentig ökning av elnätskapaciteten till 2030, enligt Ellevio – med investeringar på 29 miljarder kronor.

Läs ”Eltransporter Stockholm 2030”

EU bötfäller biltillverkare för återvinningskartell

EU-kommissionen bötfäller 15 biltillverkare och branschorganisationen ACEA på totalt 458 miljoner euro för att ha deltagit i en kartell som pågick i över 15 år. Företagen anklagas för att ha samordnat sig för att inte konkurrera i frågor om återvinning och hållbarhet. Bland annat ska de ha undvikit att marknadsföra hur återvinningsbara deras bilar är och hemlighållit andelen återvunnet material i nya fordon.

Volkswagen får den högsta boten, nära 128 miljoner euro. Renault/Nissan bötfälls med 81 miljoner och Stellantis med 75 miljoner, efter att ha samarbetat med utredningen. Även Ford och Mitsubishi får reducerade böter.

Mercedes-Benz slipper böter helt efter att ha avslöjat kartellen. Bland övriga bötfällda finns BMW, Toyota, Volvo, GM, Hyundai/Kia och Honda. Branschorganisationen ACEA döms till 500 000 euro i böter för att ha arrangerat möten mellan bolagen.

Få brittiska fonder väljer hållbarhetsmärkning – trots nya regler

Trots att Storbritanniens nya regler för hållbarhetsmärkning av fonder nu börjat gälla, har endast fonder till ett värde av 34,5 miljarder pund valt att märkas – att jämföra med 280 miljarder pund i omärkta hållbarhetsfonder.

Den brittiska finansinspektionen FCA:s nya regelverk, som trädde i kraft den 2 april 2025, kräver att fonder som använder begrepp som ”hållbar”, ”sustainability” eller ”impact” uppfyller särskilda kriterier och väljer en av fyra godkända märkningar. Fonder med hållbarhetsprofil måste dessutom publicera särskild konsumentinformation.

Av de fonder som hittills märks är 56 procent klassade som ”Focus”, vilket enligt analysföretaget Morningstar Sustainalytics innebär att de prioriterar investeringar med tydligt hållbarhetsfokus. Sammanlagt har 80 fonder märkt sig, medan 325 fonder med hållbarhetsinriktning valt att avstå.

Eluppvärmd kalkproduktion håller måttet

Elektrifiering av kalkproduktion kan ske utan att försämra kvaliteten. Det visar ny forskning från Umeå universitet, där forskare undersökt hur eluppvärmning påverkar bränd kalk – ett viktigt material inom bland annat byggindustrin.

Studien visar att elektrisk uppvärmning kan ge likvärdig släckningsreaktivitet som traditionella fossilbränslebaserade processer, vilket är avgörande för kalkens användbarhet. Forskarna har också analyserat hur olika kalkstenssorter och förhållanden i ugnens kylzon påverkar karbonatisering, mikrostruktur och slutkvalitet.

Resultaten pekar på att övergången till eldriven produktion, särskilt i kombination med koldioxidinfångning, kan spela en viktig roll i omställningen till en klimatneutral industri – utan att göra avkall på produktens egenskaper.

Läs hela avhandlingen