Dagens M&U 2 maj 2025

Studenter prioriterar trygghet – hållbarhet tappar i betydelse

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Trygghet, balans och respekt har blivit viktigare än hållbarhet för svenska studenter. Det visar Universums Studentundersökning 2025, där över 20 000 studenter från hela landet deltagit.

– Den här generationen har vuxit upp i en annan tid. De har genomlevt en pandemi, sett en lågkonjunktur tidigt i livet och befinner sig nu i en värld präglad av krig, inflation och stor osäkerhet. Det påverkar vilka värden som känns viktiga och vilka som får stå tillbaka, säger rekryteringsexperten Claes Peyron, till Dagens M&U.

Samtidigt finns tydliga könsskillnader – kvinnliga studenter lägger större vikt vid hållbarhet och mångfald än manliga. Företagen riskerar dock att missa framtida talanger om de släpper hållbarhetsfrågan helt.

– Man ska absolut inte sluta prata om hållbarhet och mångfald. Det vore dumt, då det fortfarande ses som en hygiennivå, säger han.

Läs intervjun med Claes Peyron

SKF:s laserteknik förlänger lagrens livslängd

Med hjälp av laserteknik hoppas SKF förändra spelplanen inom lagerindustrin. Genom så kallad Laser Metal Deposition (LMD) kan lager nu återbeläggas flera gånger, vilket både sänker kostnader och minskar klimatpåverkan.

– Detta är helt nytt. Vi är de första som gör det här inom lagerindustrin, säger Marcus Andersson, global chef för LMD på SKF, till Dagens M&U.

Tekniken möjliggör att slitna lager inte behöver kasseras – i stället byggs de upp igen med ny ytbeläggning. På så vis kan kärnan återanvändas flera gånger, samtidigt som energianvändningen kan minska med upp till 90 procent.

– Det blir en lägre totalkostnad för kunden, det blir lägre kostnad för stillestånd och man behöver inte stanna sin verksamhet för att byta lager i samma utsträckning. Då sparar man på koldioxidutsläppen. Det är en win-win, säger han.

Läs intervjun med Marcus Andersson

Miljardsatsning på haven – i protest mot Donald Trump

Vid årets Our Ocean Conference i sydkoreanska Busan utlovade regeringar, regioner och filantroper totalt 9,1 miljarder dollar till arbetet med att skydda världens hav. Bland 277 nya åtaganden riktas 4,5 miljarder mot hållbart fiske, vattenbruk och blå ekonomi – med särskilt fokus på småföretag.

Sydkorea lanserade även satsningar på så kallade ”digitala hav”, där AI och satellitdata ska övervaka marina miljöer. Trots det ökande engagemanget fick naturbaserade lösningar som korall- och kelpåterställning knappt 150 miljoner.

Konferensen präglades också av kritik mot USA:s president Donald Trump, vars nya order vill påskynda tillstånd för djuphavsgruvdrift i amerikanska och internationella vatten. Fler än 30 länder uttryckte stöd för ett moratorium – en tydlig markering mot USA, som inte ratificerat FN:s havsrättskonvention.

Mötesdeltagarna lovade även nya marina reservat i linje med FN:s mål att skydda 30 procent av haven till 2030. Men finansieringsgapet är fortsatt stort – FN bedömer att 175 miljarder dollar krävs årligen.

Företag varnar för elbrist i takt med ökande energibehov

Många företag riskerar att stå utan tillräcklig tillgång till ren och stabil el när elbehovet ökar kraftigt. Det visar en ny global rapport från konsultbolaget EY, som bygger på svar från över 2 400 beslutsfattare i åtta länder. Åtta av tio företag räknar med att elförbrukningen stiger de kommande tre åren, ofta med tvåsiffriga procentsatser – drivet av bland annat generativ AI, elektrifiering och återflyttad produktion.

Samtidigt prioriteras kostnad och tillförlitlighet nu högre än hållbarhet. Två tredjedelar uppger oro för att elförsörjningen inte räcker till, och lika många pekar på höga, instabila priser som ett hot mot lönsamheten. Följden är växande investeringar i egen elproduktion och lagring – något var femte företag redan har infört.

Intresset ökar även för att sälja överskottsel och delta i flexibilitetsprogram. Enligt rapporten är företag beredda att byta leverantör eller bygga egen infrastruktur – samtidigt som kraven på energibolagen hårdnar.

Läs ”Navigating the Energy Transition”

Internationellt tryck på modebranschen: Sluta vilseleda om hållbarhet

Företag inom mode- och textilbranschen måste sluta använda oklara och obelagda miljöpåståenden. Det kräver Konsumentverket tillsammans med myndigheter i ett 20-tal andra länder i ett öppet brev via det internationella tillsynsnätverket ICPEN.

I brevet riktas kritik mot ord som ”hållbar”, ”miljövänlig” och ”grön” – uttryck som enligt myndigheterna ofta används utan att ha vetenskaplig förankring. Även symboler, färger och bilder som kan antyda miljöfördelar ifrågasätts när de saknar konkret underlag.

Framtidslöften, exempelvis om klimatneutralitet till 2030, bör enligt nätverket inte användas i marknadsföring om de inte backas upp av tydliga och mätbara åtgärder.

Brevet innehåller inga nya regler, men ses som en tydlig signal om skärpt tillsyn. Flera EU-länder har redan inlett granskningar av branschens miljöargument. Bakom uppmaningen står bland andra konsumentmyndigheterna i Sverige, Danmark, Norge och Finland.

Läs hela brevet

Tungt investerarkrav: HSBC måste återinföra klimatmål

Inför årsstämman den 2 maj kräver en grupp storinvesterare att brittiska HSBC återställer sina klimatmål för 2030. Bakom kravet står aktörer som Church of England Pensions Board, Nest och Trinity College i Cambridge – tillsammans med tillgångar på över 1,2 biljoner pund. Uppropet samordnas av den ideella organisationen ShareAction.

Bakgrunden är bankens beslut i februari att skjuta upp flera av sina klimatåtaganden, bland annat mål för utsläpp i den egna verksamheten och i leveranskedjan. Samtidigt togs hållbarhetschefen bort från styrelsen i en omorganisation hösten 2024. Kritiken gäller även finansieringen av projekt med flytande naturgas i Rio Grande, där påverkan på urfolk lyfts som en central fråga.

Senaste nytt

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Hämtar fler dagens
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.