Under sommaren lockar badplatser många besökare, men förhöjda bakteriehalter kan snabbt försämra vattenkvaliteten och leda till avrådan från bad. Att konstatera att ett badvatten är påverkat är oftast enkelt – betydligt svårare är att avgöra var föroreningarna kommer ifrån.
Så ska ny DNA-metod ge renare badvatten
Föroreningar En ny DNA-baserad metod kan hjälpa kommuner att inte bara upptäcka förorenat badvatten, utan också ta reda på var föroreningarna kommer ifrån och sätta in rätt åtgärder. Nu söker IVL Svenska Miljöinstitutet kommuner som vill testa metoden i praktiken.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
– Många kommuner vet att de har ett problem, men inte vad som orsakar det. Med den här metoden kan vi skilja mellan olika källor och få en tydligare bild av vad som faktiskt påverkar vattnet, säger Mikael Dahl, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.
Metoden bygger på DNA-metabarcoding, en molekylärbiologisk teknik där DNA från mikroorganismer i vattenprover analyseras. På så sätt går det att identifiera spår från olika föroreningskällor, exempelvis avloppsutsläpp, betesdjur eller fåglar.
Till skillnad från traditionella vattenprover, som främst visar att bakterier finns, kan den nya metoden ge en indikation på var de kommer ifrån.
– Det handlar om att gå från att konstatera ett problem till att kunna agera på det. Då blir åtgärderna mer träffsäkra, säger Mikael Dahl.
Kommuner bjuds in att testa metoden
Intresset för metoden är redan stort. Den har presenterats via Havs- och vattenmyndighetens webbplats Badplatsen, där kommuner fått information om hur den fungerar och bjudits in att delta i tester.
Nu söker IVL kommuner som vill prova metoden i praktiken. Särskilt aktuella är badplatser med återkommande förhöjda bakteriehalter, flera möjliga föroreningskällor eller där orsaken till problemen fortfarande är okänd.
– Vi vill samarbeta med kommuner som står inför komplexa problem. Samtidigt som de får ett bättre underlag kan vi utveckla metoden vidare i verkliga miljöer, säger Mikael Dahl.
Analyserna genomförs som uppdrag åt kommunerna och ska samtidigt bidra till att utveckla metoden. Målet är att ge ett mer tillförlitligt underlag för att förstå påverkan och förbättra badvattenkvaliteten där behovet är som störst.


