Hållbarhetsexperten efter CSRD-bantningen: Det behöver småföretagen fortfarande göra

Efter år av förberedelser inför EU krav på obligatorisk hållbarhetsredovisning kom beskedet att reglerna skulle förenklas kraftigt. Bakgrunden är EU förenklingspaket Omnibus 1. Mest uppmärksammat är förändringen av CSRD, kravet på obligatorisk hållbarhetsredovisning. Men även CSDDD som handlar om att ta ansvar för sina sociala – och miljömässiga risker i värdekedjan.

Klart stod att kraven i huvudsak endast skulle träffa de allra största företagen. Men vad innebär det egentligen för de små- och medelstora företagen?

Största förändringen efter Omnibus 1

Linda Mannerby, Senior Manager Sustainable Business Advisory på Grant Thornton, säger att det är tydligt att det fortfarande råder en viss förvirring.   

– Ofta får vi frågan om vad som faktiskt gäller, vad som är ett lagkrav och var företaget bör börja, säger hon till Miljö & Utveckling.

Den viktigaste förändringen med Omnibus, säger hon, är att små- och medelstora företag inte omfattas direkt och därmed inte får en lika stor administrativ börda jämfört med ursprungsförslaget.

Det behöver småföretagen fortfarande göra

För att säkerställa att de stora företagen inte för över hela sin rapporteringsbörda på mindre företag, finns ett så kallat värdekedjetak inbakat i Omibus 1. Men det innebär inte att allt arbete försvinner, understryker Linda Mannerby.     

– I praktiken behöver många mindre företag ändå kunna lämna relevant hållbarhetsinformation, men på en nivå som är proportionerlig i förhållande till företagets storlek, roll och risker, säger hon.

Med andra ord behöver de mindre företagen fortfarande kunna svara på frågor från kunder, banker, investerar och andra intressenter, fortsätter Linda Mannerby.

– Särskilt i värdekedjor där hållbarhetsdata blir en del av affärsrelationen och behövs för att kunna vara konkurrenskraftiga.

Men ett litet företag kan alltså säga nej om en kund begär alltför omfattande information?

– Ja, ett mindre företag kan i många fall ifrågasätta eller avgränsa en alltför omfattande informationsförfrågan, särskilt om den går längre än vad som är rimligt.

Hur bör företaget i så fall agera?

– Vår rekommendation är att företaget inte säger nej utan förklaring, utan i stället för en dialog med kunden. Be kunden tydliggöra varför informationen behövs, vilken del som är kopplad till lagkrav och om uppgifterna kan lämnas på en mer proportionerlig nivå. På så sätt kan företaget både värna sin administrativa kapacitet och samtidigt visa att det tar hållbarhetsfrågorna på allvar.

Ny vägledning: Så ska småföretag tolka värdekedjetaket

Samma slutsats dras i en ny juridisk vägledning från organisationen Frank Bold. Där konstateras att värdekedjetaket ger mindre företag ett tydligare skydd mot oproportionerliga informationskrav, men att skyddet inte innebär att hållbarhetsfrågorna försvinner ur affärsrelationerna.

Både Frank Bold, och Linda Mannerby råder företag att använda sig av den frivilliga standarden VSME, som riktar sig mot just mindre företag som inte omfattas av CSRD.  

– VSME kan hjälpa mindre företag att skapa struktur, samla rätt data och svara mer effektivt på informationsförfrågningar. Målet är inte att rapportera mer än nödvändigt, utan att kunna svara strukturerat och trovärdigt när kunder, banker eller andra affärspartners ställer frågor, säger Linda Mannerby.

Vilken grundläggande hållbarhetsinformation bör ett mindre företag ha samlad, även om det inte omfattas direkt av rapporteringskraven?

– En praktisk utgångspunkt är att samla information som visar hur företaget arbetar med de områden som är mest väsentliga ur ett strategiskt och riskperspektiv, och vilka åtgärder som redan finns på plats. Det kan till exempel röra energianvändning, utsläpp, arbetsmiljö, jämställdhet, policyer, uppförandekod och rutiner för leverantörer.

 Vad är det svåraste i det här arbetet som ni ser hos små företag?

– Företag kan uppleva att hållbarhet är svårt att avgränsa, särskilt när företaget samtidigt behöver förstå vad som är ett formellt krav och vad som är förväntningar från kunder, banker och andra intressenter.

Var ska företagen börja?

– Vår rekommendation är att börja med det mest väsentliga. Var verksamheten har störst påverkan, både positiv och negativ, vilka risker och möjligheter som är mest relevanta för affären och vilka frågor intressenterna faktiskt förväntar sig svar på. När den bilden finns på plats blir det lättare att prioritera rätt, samla relevant information och bygga ett hållbarhetsarbete som är proportionerligt, praktiskt och affärsnära.