I rapporten Human Rights vs. Competitiveness – A False Dilemma?, publicerad i slutet av 2025, framgår att många företag länge har varit oroliga för att arbete med mänskliga rättigheter ska bli kostsamt och försämra deras konkurrenskraft. Rapporten visar dock att denna oro är obefogad. Det finns ingen ekonomisk nackdel för företag som stärker sitt arbete med mänskliga rättigheter. Tvärtom lyfts ett antal konkreta ekonomiska fördelar. Rapporten är framtagen av UNDP i samarbete med World Benchmarking Alliance.
Experten: Därför är det lönsamt att arbeta med mänskliga rättigheter
Social hållbarhet
En ny rapport från UNDP visar att förbättrat arbete med mänskliga rättigheter inte försämrar företagens ekonomi. Tvärtom kan satsningar på mänskliga rättigheter bidra till ökad effektivitet, större stabilitet och en stärkt långsiktig konkurrenskraft. Hållbarhetsexperten Parul Sharma förklarar resonemangen.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Efter att ha analyserat 235 globala företag under en femårsperiod blir slutsatsen tydlig: att investera i mänskliga rättigheter skadar inte lönsamheten. Studien visar att arbetet kan innebära initiala kostnader, men att dessa över tid inte leder till någon nettomässig ekonomisk förlust. I stället blir företag som arbetar mer systematiskt med mänskliga rättigheter bättre på att använda sina resurser för att skapa vinst.
Fördelarna med ett stärkt människorättsarbete är bland annat stabilare leverantörskedjor och mer produktiva anställda. Dessa effekter överstiger eller balanserar kostnaderna för arbetet. Resultaten visar även att investerare inte sänker värderingen av företag som satsar på mänskliga rättigheter. Marknadens reaktion är i stället neutral eller svagt positiv.
Parul Sharma är människorättsjurist och hållbarhetsexpert och menar att rapportens styrka ligger i dess konkreta och operativa fokus.
– Jag tycker den här rapporten är väldigt stark för den går ner i det operativa. Man pratar om starkare affärsmodeller, resilienta affärsmodeller, starkare leverantörskedjor, lojalare kunder och en bättre anpassning till landsmässiga verkligheter, säger Parul Sharma.
Rapporten bör diskuteras bredare
Hon framhåller rapportens betydelse och uppmanar till att den diskuteras i debatten om mänskliga rättigheter och företagande.
– Jag vill gärna att man diskuterar rapporten. World Benchmarking Alliance och UNDP har tittat på det här under fem år. Det är ett ganska stort antal globala företag, storbolag som man har tittat på. Jag tycker att slutsatserna är lovande för de mänskliga rättigheterna som hållbarhetsfråga.
Rapporten pekar samtidigt på behovet av ett skifte i hur frågan diskuteras. Fokus bör enligt författarna inte längre ligga på om företag har råd att respektera mänskliga rättigheter, utan på hur detta arbete kan användas som en strategisk styrka. Parul Sharma delar den bilden och betonar vikten av kunskap och intern kompetens.
– Jag hoppas på en insikt om att man behöver investera i operativ kompetens och kunskap, det vill säga hur mänskliga rättigheter spelar en roll i den egna affären. Och hur kränkningar och bristande mänskliga rättigheter i världen faktiskt påverkar företagandet. Detta handlar ju om att förstå den dubbla materialiteten kopplad till mänskliga rättigheter, säger hon.


