Skogsförslag i blåsväder: ”Under all kritik”

Naturskyddsföreningen konstaterar att Miljömålsberedningens förslag för att bevara biologisk mångfald är otillräckliga och kan leda till att Sverige inte uppfyller sina internationella åtaganden.

”Det är allvarligt att Miljömålsberedningen inte kunde enas om hur Sverige ska leva upp till sina åtaganden om att skydda den biologiska mångfalden. Även om det finns bra delförslag är strategin helt otillräcklig för att hantera naturkrisen och är ett stort bakslag för den svenska naturvårdspolitiken”, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, i en kommentar.

Skogsindustrierna anser att beredningens betänkande saknar en tillräcklig helhetsanalys av de samhällsekonomiska effekterna. De är särskilt kritiska till förslaget om avtal med privata skogsägare för att förlänga skogarnas omloppstider.

”Vår bedömning är att det är en mycket ineffektiv åtgärd både sett till kostnad och dess avsedda klimateffekt. Beredningens egna bedömningar visar att den ökade kollagringen som förslaget syftar till är mycket osäker”, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.

Även WWF anser att den parlamentariska Miljömålsberedningen har misslyckats med sitt uppdrag.

”Förslagen räcker inte på långa vägar för att Sverige ska göra det vi åtagit oss. Det kan få allvarliga konsekvenser för både natur och samhälle”, säger Åsa Ranung, senior policyrådgivare på Världsnaturfonden WWF.

Särskild kritik riktas mot beredningens strategi att enbart skydda urskog och gammal skog, men inte naturskog.

”Om naturskogarna inte får ett strikt skydd riskerar biologiskt värdefulla skogar i Sverige att fortsätta avverkas. Det är inte bara allvarligt för skogens arter utan kan även leda till EU-rättsliga följder för Sverige”, säger Peter Roberntz, skogsexpert på WWF.

LRF hade önskat se ännu större framsteg i arbetet, framför allt på området om hur Sverige rapporterar skyddad natur.

”Om vi hade följt andra länders exempel, hade vi redan nått våra internationella mål. Felrapporteringen gör att det ser ut som att Sverige ligger efter, vilket leder till ökade krav från EU om att ta mark ur produktion och försämrar vår förhandlingsposition i skogsfrågor som är avgörande för svensk konkurrenskraft och den gröna omställningen.” Säger Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.