Industrin kritisk till miljömålskostnader

Den svenska industrin kan tvingas betala 300 miljarder för att regeringens miljömål ska kunna uppnås.
Det hävdar Svenskt Näringslivs Inger Strömdahl som suttit med i den parlamentariska kommitté vars utredning regeringens miljömålspropositionen bygger på.

På regeringens uppdrag har en drygt 25 personer stark kommitté arbetat fram en utredning som ligger till grund för regringens proposition som just nu ligger på riksdagens bord. Riksdagen beslutade 1999 om 15 miljökvalitetsmål som ersatte de tidigare dryga 170 miljömålen. De 15 miljökvalitetsmålen anger det miljötillstånd som ska ha uppnåtts fram till år 2025. Regringens proposition innebär att för varje kvalitetsmål finns ett antal konkreta, mätbara och tidsbestämda delmål fram till 2010. Sammanlagt föreslås det ungefär 60 delmål. Propositionen talar om hur delmålen ska nås, vem som är ansvarig och hur de ska följas upp och utvärderas.

Enligt propositionen är statens utgift för att verkställa miljömålen fram till 2010 ungefär 45 miljarder kronor. Samtidigt anges näringslivets kostnad till bara tio miljarder kronor för samma period.

– Propositionen är väldigt missvisande när det gäller kostnaderna, hävdar Inger Strömdahl som varit näringslivets expert i den stora kommittén.

Helt andra kostnader

Svenskt Näringslivs beräkningar visar helt andra kostnader för industrin. Kostnader som i slutändan i någon form kommer att drabba kunderna. Svenskt näringslivs beräkningar pekar på att enbart den tillverkande industrins investeringar ligger på mellan 70 och 80 miljarder per år eller mellan 900 och 1 000 miljarder för hela perioden. Enligt Inger Strömdahl kan man beräkna att mellan 10 och 30 procent av investeringarna direkt beror på kraven i miljömålen.

– Jag tror att det handlar om närmare 30 procent just i den tillverkande industrin, säger hon. Det skulle betyda en kostnad på minst 300 miljarder för perioden istället för de tio miljarder som det talas om i propositionen.

Stora investeringar

Tillverkningsindustrin står dock bara för ungefär en tredjedel av den totala industrin. Tar man också med bygg- och infrastruktursektorn och tjänstesektorn är den totala investeringen, enligt Svenskt Näringsliv, uppskattningsvis på mellan 3 500 och 4 000 miljarder kronor. Summan som skulle utgöra kostnader för investeringar som krävs för miljömålen skulle då hamna på mellan 1 000 och 1 200 miljarder kronor för tioårsperioden. Skulle bara fem procent av de totala investeringarna krävas för miljömålen blir kostnaden närmare 200 miljarder kronor.

Regeringen säger vidare i propositionen att industrin kommer att tjäna in sin investeringskostnad. För en sak är säker, kostnaden måste hämtas igen någonstans.

– Men det resonemanget bygger på att det finns kunniga kunder som är beredda att betala extra för att samhället ska uppnå miljömålen, säger Inger Strömdahl. Klart är att den här investeringen inte på något sätt automatiskt går att räkna hem för industrin.

Hon menar att medborgarna måste informeras om vilka kostnader som miljömålens uppfyllande innebär.

– Politikerna mörkar när de inte erkänner att medborgarnas beteende har en avgörande betydelse för att miljömålen uppnås. Informationen till medborgarna är en viktig uppgift för att målen ska kunna nås, säger Inger Strömdahl.

Miljömålsråd införs

Med propositionen följer också att ett nytt miljömålsråd, som blir knutet till Naturvårdsverket, ska införas. Den församlingen ska få ansvaret för uppföljningen och rapporteringen om hur miljömålsarbetet fortlöper. I rådet ska samtliga berörda myndigheter representeras, medan kommuner och näringslivet får betydligt sämre representation.

Inger Strömdahl menar att miljörådet stället måste ha en stark förankring bland de som är närmast miljöarbetet ute i verkligheten. Näringslivet, kommuner och landsting måste vara minst lika starkt representerade som statliga myndigheter för att uppföljningen ska bli adekvat.

– Om miljörådet bara blir en ”generaldirektörernas klubb” så kommer vi nog att tacka nej till att delta, säger Inger Strömdahl.

Hon menar att näringslivet helt enkelt inte tillerkänns den betydelse det har för att regeringens miljömålsarbete ska bli lyckosamt.

– Ibland verkar det som att vi bara förväntas göra det som andra bestämmer åt oss, säger hon.

Fakta

De 16 miljömålen

  • Begränsad klimatpåverkan
  • Ett rikt växt- och djurliv
  • Grundvatten av god kvalitet
  • Frisk luft
  • Hav i balans och levande kust
  • Bara naturlig försurning
  • Giftfri miljö
  • Myllrande våtmarker
  • Skyddande ozonskikt
  • Levande skogar
  • Säker strålmiljö
  • Ett rikt odlingslandskap
  • Ingen övergödning
  • Storslagen fjällmiljö
  • Levande sjöar och vattendrag
  • God bebyggd miljö

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.