Efter Northvolt – så har Skellefteå jobbat för att undvika ekonomisk kris

Men enligt kommunens ekonomichef Samuel Lundqvist är bilden av en kommun på väg in i ekonomisk kris missvisande. Tvärtom har tillväxtåren gett Skellefteå ett ekonomiskt utrymme.

Han uppskattar att de personer som flyttade in under Northvolt-åren, men som nu har lämnat kommunen, totalt bidrog med omkring 700–800 miljoner kronor i skatteintäkter. Det har gjort det möjligt för kommunen att hantera intäktstappet över flera år.

– På så sätt smetar vi ut det här intäktstappet och problemet som vi har drabbats av under flera år, vilket gör att det blir betydligt lindrigare för verksamheterna att hantera det. Men hade man varit en kommun som inte hade planerat sin ekonomi på det sättet så hade det blivit betydligt tuffare, säger han.

Så mycket kostade Northvolt kommunen

Han tycker också att en del av rubrikerna och rapporterna om Skellefteås tillbakagång i befolkningsmängd har blivit för drastiska.

– Vi har inte gjort några onödiga investeringar, möjligtvis tidigarelagt några, men vi har inte på något sätt satt kommunen i pant.

Vad gäller Skellefteås förhållningssätt till Northvolt, vill de betona att det inte har gått en enda krona från kommunkassan till företaget. Det man har bidragit med är att bygga kommunala vägar, cykelvägar och vatten- och avloppsinfrastruktur. Det uppskattar man ha kostat ungefär 150 miljoner kronor.

Tillväxten i Skellefteå över tid, inte bara kopplat till Northvolt, har skapat större behov och efterfrågan av lägenheter. En del byggnationer genomfördes, andra avbröts till följd av Northvolts kris.

Investeringar i nya bostadshus har bland annat inneburit att en del lägenheter nu står tomma. Men det är inte något som oroar ekonomichefen Samuel Lundqvist. Det kommunala bostadsbolaget Skebo har enligt honom en god ekonomisk grund att luta mot.

– Vi väljer att se det här som en viktig investering som är gjord för Skellefteås framtid och att vi har ett bättre läge i de avseendena framöver. Bostäder har vi investerat en del i och det är självklart att det är en viss ekonomisk belastning på den kommunala bostadskoncernen nu när det blir vakanta lägenheter.

– Det mesta vi har investerat i är sådant som vi hade investerat i oavsett om det här hade hänt eller inte. Det är inte beroende av den stora industrietableringen.

Ifrågasätter inställningen till den gröna omställningen

När Northvolt slog på stort runt decennieskiftet, hade Skellefteå en av landets lägsta arbetslöshetsnivåer. Det innebar samtidigt att bolaget som storsatsade behövde anställa både utomlands ifrån, och från övriga Sverige.

De flesta som flyttade till Skellefteå var i arbetsför ålder mellan 30 och 45, och inte alltför många hade barn med sig. Därmed har de exempelvis inte behövt planera några nya skolor, utan de skolprojekt man har gjort har varit planerade sedan tidigare.

– Det här är ingen dålig affär för kommunen. På ungefär 5500 personer var det bara några hundra barn bland dem. De som flyttade hit nyttjade generellt väldigt få av de ”dyra” kommunala tjänsterna, som skolor och äldreomsorg. Det de använde var tjänster man betalar avgifter för, som vatten och avlopp samt renhållning och sådant.

Vidare riktar Samuel Lundqvist kritik mot både regeringen och EU som han menar inte har tagit den gröna omställningen på allvar. Han menar att det handlar om en syn på klimatinvesteringar som behövs för att rädda vår jord och betonar samtidigt att det är en personlig uppfattning.

– Det finns ju på nationell basis lite olika syn på det här med industrins gröna omställning samtidigt hör vi hur man både från EU:s och Sveriges sida pratar om att göra sig oberoende av Kina, Ryssland, m.fl. Det gör att frågan om den här typen av stora industrietableringar är en fråga som behöver få stor plats på den statliga och överstatliga (EU) nivån. Den är mycket större än för en enskild liten kommun.

Tar över efter Northvolt: ”Fantastiskt”

Nu har Lyten, ett amerikanskt batteribolag, tagit över Northvolts fabrik och därmed kommer batteritillverkningen i Skellefteå att fortsätta. Det är något som Samuel Lundqvist välkomnar, men inte är förvånad över.

– Det har är ju fantastiskt, just att det har löst sig. Inte minst för oss som tror på den här gröna omställningen och att det är viktigt för Sverige och Europa.

– Att det skulle vara någon som tar över har vi aldrig egentligen tvivlat på. En så stor investering som är gjord där, det hade varit väldigt konstigt om den bara hade kastats i sjön.

Lytens etablering sker i en kontrollerad takt, konstaterar han. Etableringen av det amerikanska bolaget kommer att ge fler inflyttade, räknar kommunen med.

– De har pratat om att de hoppas ha 600 anställda på plats här i slutet av året, men vi får se.

Men även om kurvan i kommunen skulle vända, skruvar man nu ned sina befolkningsprognoser framöver. Det finns dock fler än en anledning att tro på att befolkningsmängden kan vända uppåt igen.

”Skellefteå University Alliance”, ska på sikt ta allt fler studenter till Skellefteå. I dagsläget finns det utbildningar i Skellefteå (på framför allt Campus Skellefteå), men man är en av Sveriges största tätorter utan ett eget lärosäte på eftergymnasial nivå.

–  Vi skulle gärna vilja se fler basutbildningar och kunna erbjuda ett större utbud på högskolenivå ute på vårt Campus. Men också i ännu större utsträckning locka hit forskare inom relevanta områden, inte minst som kan härledas till den gröna industriomställningen som sker här uppe i norr.