Inga produkter i varukorgen.
EU:s nya budgetförslag väcker starka reaktioner bland bönder och miljöorganisationer
EU EU-kommissionens nya budgetförslag för 2028–2034 väcker stark kritik. Jordbruksstödet minskar kraftigt, samtidigt som klimat- och miljöbudgeten slås samman. Både bönder och miljöorganisationer uttrycker oro över framtiden för matförsörjning och naturvård.
EU-kommissionen har presenterat ett förslag till nästa långtidsbudget för perioden 2028–2034, med en planerad omfattning på 1,8 biljoner euro. En av de mest omdebatterade förändringarna är att klimat- och naturbudgetarna föreslås slås samman till en gemensam post, samtidigt som stödet till jordbruket minskas avsevärt. Förslaget har väckt ilska bland bönder runt om i Europa och oro hos miljöorganisationer.
Kommissionen vill att 35 procent av budgeten ska gå till en bredare satsning på klimat och miljö, där utöver klimat och biologisk mångfald även luftkvalitet, kemikaliehantering och återvinning ska inkluderas. Samtidigt planeras stödet till den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, att minska från 386,6 till 300 miljarder euro – ett drag som väcker stor oro.
Miljöorganisationer efterfrågar garantier för att budgeten för biologisk mångfald inte urholkas ytterligare, särskilt eftersom EU redan brottas med ett årligt finansieringsgap på 37 miljarder euro för naturvård. Kommissionen har dessutom tidigare åtagit sig att skydda 30 procent av EU:s land- och havsområden till 2030.
Många bönder, oavsett företagsstorlek, anser sig ha blivit övergivna. De menar att stödet snarare borde öka, i takt med att sektorn kämpar med klimatförändringar, åldrande arbetskraft och ekonomisk osäkerhet. Även om direkta gårdsstöd ska säkras enligt kommissionsordförande Ursula von der Leyen, är det fortfarande oklart hur de neddragna resurserna kommer att omfördelas.
Utöver jordbruket presenterar budgetförslaget också ett nytt Konkurrenskraftsfond på 451 miljarder euro för att stärka EU:s globala position inom bland annat energi, försvar, rymd och grön teknik. Dessutom föreslås stora investeringar i infrastruktur genom bland annat Connecting Europe Facility-Energy, som ska påskynda elektrifieringen av industrin och transportsektorn.
Förslaget är dock långt ifrån spikat. EU:s medlemsländer och Europaparlamentet har nu två år på sig att förhandla fram en slutlig version. Med tanke på de motsättningar som redan uppstått inom Kommissionen förväntas intensiva och komplicerade förhandlingar.
