Mer integration i nya ISO 14001

Arbetet med att uppgradera ISO 14001-standarden har pågått sedan ISO:s världsmöte år 2000 som hölls i Stockholm. Svensk representant är Curt Henricson i egenskap av ordförande för den svenska standardiseringsgruppen kring ISO 14001 och ISO 14004. Han är en av 36 delegater som deltar i det arbete som nu innebär att den nya standarden finns i en så kallad DIS-version, det vill säga ett långt gånget utkast. Remissarbetet med den nya versionen pågår just nu och resultatet från den kommer att leda till en slutlig version som ssedan ka stötas och blötas under ett möte i april 2004. Går allt som planerat kommer standarden att vara klar innan 2004 års utgång.

– Men de stora ändringarna har redan gått igenom och det är inte längre troligt att det blir några genomgripande förändringar, säger Curt Henricson som till vardags är miljösamordnare inom ABB.

Ser bättre ut

Han tycker idag att den att den nya ISO 14001-standarden ser ut att att bli bättre än 1996 års version. Framför allt är texten klarare och mer specifik. Den talar om vad som ska göras och och flödet av aktiviteter är tydligt beskrivet.

– Det har inte heller tillkommit några nya krav, vilket var förutsättningen när arbetet påbörjades, berättar Curt Henricson. Orsaken är att många utvecklingsländer precis kommit igång med sitt miljöcertifieringsarbete och inte ville tvingas inte börja om. Den nya standarden kommer därför även att omfatta de organisationer som redan är certifierade.

En stor nyhet är att samstämmigheten med ISO 9001 i hög grad förbättrats.

– Om inte texterna alltid är helt identiska så betyder de samma saker, betonar Curt Henricson, Det är viktigt att ha samma terminologi eftersom det handlar om två parallella ledningssystem.

Flyttad specifikationsdel

Bland de konkreta förbättringarna ligger, förutom den förtydligade texten, en del ändringar i upplägget av standarden. Bland annat har kravet att definiera miljöledningssystemets omfattning flyttats in i kapitel 4. Det handlar om att bestämma vilka delar av organisationens verksamhet som ingår i miljöledningssystemet.

Avsnittet 4.3.3, planering, omfattar i den nuvarande standarden fyra element där det sista elementet kallas Miljöledningsprogram. Ett miljöledningsprogram är i den nuvarande standarden ett program som är kopplat till ett visst mål. Erfarenheten visar dock att många har uppfattat miljöledningsprogrammet som hela ISO 14001. Därför har man i den nya standarden föreslagit att mål och program bakas ihop till ett element som på svenska kommer att heta Övergirpande och Detaljerade miljömål och program.

– Det handlar om att konkret identifiera mål som exempelvis energibesparing, och att definiera ett program som gör att man kommer att nå målet, säger Curt Henricson.

Mer uppföljning

I det fjärde kapitlets uppföljningsdel, 4.5.2, handlar det om uppföljning och om överensstämmelse. Det innebär att organisationen ska ha system för att utvärdera krav, lagar och andra krav som organisationen berörs av, till exempel och branschöverenskommelser.

Under arbetet med ISO 14001 har även texten i annexet arbetats om kraftigt för att ge ytterligare information. I annexet finns enbart bör-krav, medan skall-kraven finns i huvuddelen. Däremot har man flyttat om lite mellan den och annexet. Exempelvis har ledningens genomgång flyttats in från annexet och fått skallkrav.

– Slutligen har ett antal definitioner tillkommit för att standarden ska harmoniera med andra standarder, exempelvis ISO 19011, som är en standard för revidering av ledningssystem, berättar Curt Henricson.

I samband med ISO 14001-arbetet har man även utvecklat 14004-dokumentet som ger en bakgrund och vägledning till hur man ska införa ISO 14001. Idag är 14004 rätt filosofisk i sitt upplägg, men i framtiden är det ett detaljrikt dokument med många bra exempel.

– Detaljer har plockats från ett stort antal länder, säger Curt Henricson. Det finns bland annat mängder av hjälprutor som man har nytt av. Det är ett dokument som verkligen har efterfrågats.