Dagens M&U 14 april 2025

FN:s sjöfartsorganisation, IMO, har beslutat om nya globala klimatmål som syftar till nettonollutsläpp från sjöfarten till omkring år 2050. Strategin inkluderar delmål om minst 20 procents utsläppsminskning till 2030 och 70 procent till 2040 jämfört med 2008. Beslutet innebär en skärpning av det tidigare målet att halvera utsläppen till 2050.

Nu har IMO:s medlemsstater sex månader på sig att analysera och begrunda förslaget, för att sedan mötas igen och besluta om man ska ändra i den konvention som styr sjöfarten. Detaljerade beslut om styrmedlen väntas 2025, med planerad implementering från 2027.

– Vi är försiktigt positiva och optimistiska. Förhoppningsvis kommer saker och ting ta en positiv vändning under hösten. Men det finns en risk att det tar en annan vändning också, säger Fredrik Larsson på Svenk Sjöfart till Dagens M&U. 

Beslutet togs under IMO:s miljökommittés möte i London och omfattar även planer på ekonomiska styrmedel som koldioxidavgifter. Sverige har, tillsammans med EU, varit pådrivande i förhandlingarna.

Naturvårdsverket: Sverige på väg att missa klimatmålen

Sverige ut att missa uppsatta klimatmål för 2030, 2040 och 2045, visar Naturvårdsverkets senaste rapport. Situationen är enligt myndigheten särskilt kritisk i den så kallade LULUCF-sektorn, som omfattar utsläpp och upptag av växthusgaser från skog och mark. Minskad skogstillväxt tillsammans med högre naturlig avgång och ökad avverkning bedöms vara de främsta orsakerna till att målen för denna sektor inte nås.

Trots nya politiska beslut – som skärpt reduktionsplikt från juli 2025 – motverkas klimatnyttan delvis av sänkta bränsleskatter. Transportsektorns utsläpp beräknas minska med 2,7 miljoner ton till 2030, men det är inte tillräckligt för att uppnå målet om 70 procents minskning till dess. Naturvårdsverket bedömer att nuvarande styrmedel är otillräckliga och efterlyser starkare politiska beslut för att vända trenden.

Läs hela artikeln

USA öppnar upp för klimattullar

Efter att Donald Trump nyligen aviserat nya omfattande tullar på varor, förändras spelplanen för global handel – och därmed också för klimatpolitiken. De växande handelsspänningarna kan nu bana väg för att klimatkrav integreras i handelsregler, särskilt genom så kallade klimatrelaterade gränsavgifter.

Det är de republikanska senatorerna Bill Cassidy och Lindsey Graham som förra veckan lade fram ett lagförslag om en ”utsläppsavgift” på importerade varor från länder som inte har lika strikta utsläppsregler. Förslaget innebär tullar på bland annat stål, aluminium, gödsel och vissa batterikomponenter från länder som Kina och Ryssland, baserat på hur mycket växthusgaser som släpps ut vid tillverkningen. Avgiften riktas endast mot utländska producenter – inte mot inhemska.

Förslaget ses som en möjlig del i republikanernas kommande budgetpaket, där det kan bidra med nya skatteintäkter. Det finns också en politisk öppning efter att Donald Trump nyligen lyft fram miljöregler som en orättvisa i handeln med Kina. Frågan väntas bli central vid FN:s klimatmöte i Brasilien i november.

Adidas fälls för greenwashing

En tysk domstol har funnit Adidas skyldig till greenwashing efter att företaget, enligt domstolen, använt vaga klimatpåståenden utan att förklara hur klimatneutralitet till 2050 ska uppnås. Målet, som väcktes av den tyska miljöorganisationen Deutsche Umwelthilfe, fokuserade inte på enskilda produkter utan på övergripande hållbarhetskommunikation på företagets hemsida.

Kritik riktas särskilt mot uttryck som ”klimatneutral” utan tydlig plan eller information om klimatkompensation. Adidas har sedan domen justerat formuleringar och minskat användningen av termen klimatneutral i sin kommunikation. 

Även om Adidas undgick böter, ses domen som en varningssignal för andra företag att undvika otydliga eller ogrundade klimatlöften. Fallet illustrerar samtidigt ett skifte mot ökad juridisk granskning av klimatpåståenden, särskilt i modebranschen, där liknande rättsfall även riktats mot H&M och Nike.

Ny guide vägleder företag i digitala produktpass

En ny guide, framtagen av Finnpass-nätverket, som drivs av forskningsinstituten Sitra och VTT, ska hjälpa företag att förbereda sig inför EU:s kommande krav på digitala produktpass. Redan från 2026 blir sådana pass obligatoriska för vissa produktgrupper som batterier, textilier och byggprodukter, med en gradvis utökning till fler kategorier fram till 2030.

Det digitala produktpasset är en form av digital identitet som kopplas till varje produkt. Via exempelvis en QR-kod ska konsumenter få tillgång till information om tillverkning, material, miljöpåverkan, reparationsmöjligheter och återvinning.

Guiden, som finns tillgänglig på finska och engelska, hjälper företag i praktiska förberedelser, som att kartlägga sin roll i värdekedjan, samla in spårbar data, bygga digital kapacitet och samarbeta med leverantörer. Den lyfter även vikten av att utse ett ansvarsteam och att testa i liten skala innan arbetet skalas upp.

Läs ”Så förbereder du ditt företag för digitala produktpass”

Global satsning på minskade metanutsläpp från kor

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, deltar i ett globalt forskningsprojekt som syftar till att minska metanutsläppen från kor med 25 procent på 25 år.

Genom avancerad mätteknik samlas stora mängder data in om metan i kornas utandningsluft. Datan kopplas därefter till SLU:s forskningsplattform Gigacow och används för att identifiera kor som naturligt släpper ut mindre metan. Målet är att möjliggöra selektiv avel utan att kompromissa med djurhälsa eller produktivitet.

Studien undersöker även hur djurets genetik påverkar mikrobiomet i våmmen, där metan bildas, och hur metaneffektivitet samverkar med fodereffektivitet. Projektet beskrivs som det största i sitt slag och syftar till att bidra till en mer hållbar och klimatvänlig mjölk- och köttproduktion.