Hållbart Samhällsbyggande 2027 – Det robusta samhället 

Så säkrar vi fastigheter, resurser och livsmiljöer i en osäker tid

Boka plats

Hur rustar vi samhället för klimatförändringar och sociala utmaningar? På den digitala och interaktiva konferensen Hållbart Samhällsbyggande 2027 får du konkreta exempel, nya perspektiv och arbetssätt för klimatanpassning, vattenhushållning, återbruk och trygghet.

Hållbart Samhällsbyggande 2027 – Det robusta samhället 

10 mars 2027 09:00 - 16:30
Digital och interaktiv konferens
7990 kr
Exkl. moms
Boka plats

Hur rustar du fastigheter och livsmiljöer för extremväder, vattenbrist och social otrygghet – samtidigt som utsläpp och resursanvändning ska minska? Hållbart Samhällsbyggande 2027 ger dig arbetssätt och exempel för att gå från riskanalys och mål till åtgärder i planering, byggande och förvaltning. 

Under en dag möter du fastighetsägare, kommuner, forskare och branschaktörer som arbetar med klimatanpassning, vattenhushållning, återbruk och trygghet. Du får en gemensam lägesbild, konkreta praktikfall och möjlighet att fördjupa dig i det spår som passar ditt arbete: en workshop om artikel 8 i EU:s naturrestaureringsförordning eller föreläsningar om trygghet, återbruk och planerad reträtt. 

Det här får du med dig 

  • Arbetssätt för att integrera klimatrisker i underhåll och fastighetsförvaltning. 
  • Exempel på vattenhushållning och klimatanpassning av samhällsviktiga byggnader. 
  • Kunskap om hur bevarande och återbruk kan minska resursbehov och sårbarhet. 
  • En genomgång av artikel 8 och hur urban grönska kan hanteras i planering och stadsutveckling. 
  • Metoder för trygghetsarbete och för att mäta och följa upp social hållbarhet. 

Program

  • 08:30 - 09:00

    Logga in

    Logga in och bekanta dig med konferensplattformen innan programmet startar.
  • 09:00 - 09:05

    Inledning

    Moderatorerna introducerar dagens tema: Varför hållbarhet, klimatanpassning och beredskap behöver hanteras som delar av samma samhällsbyggnadsuppdrag.
  • 09:05 - 09:35

    Från sårbarhet till motståndskraft – det nya samhällsbyggnadsuppdraget

    Lotta Werner Flyborg Vd, Sweden Green Building Council

    Sverige har god kunskap om klimatriskerna, men många åtgärder stannar fortfarande i utredningar och pilotprojekt. Vilka hinder bromsar utvecklingen, vem bär ansvaret och vad krävs för att gå från riskanalys till genomförande? Passet ger en aktuell lä ...se mergesbild och presenterar de områden där fastighetsägare, kommuner och byggaktörer kan agera redan i dag. ...se mindre
  • 09:35 - 10:05

    Riksbyggens arbete för ökad beredskap och trygghet

    Håkan Andersson Ansvarig för bostadspolitik, Riksbyggen

    Hur rustar vi våra bostadsområden för att klara långvariga elavbrott, vattenbrist och andra kriser? Riksbyggen utvecklar nya tjänster för ökad trygghet och säkerhet, från kontroll av skyddsrum till ökad social sammanhållning och samverkan mellan boen ...se merde. Det handlar både om förberedelser ifall det värsta inträffar, men också om insatser som höjer tryggheten i vardagen.

    Håkan Andersson delar med sig av Riksbyggens erfarenheter och visar hur fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kan börja arbetet med att stärka beredskapen genom både tekniska lösningar och relativt enkla åtgärder. Han berättar också hur beredskapsarbetet kan bli en del av den långsiktiga fastighetsförvaltningen där beredskap och hållbarhet kan gå hand i hand.

    Det här får du med dig:
    – Konkreta exempel på hur bostadsområden kan rustas för kriser och långvariga störningar
    – Hur enkla åtgärder och social sammanhållning kan stärka den lokala beredskapen
    – Hur beredskap kan bli en del av fastighetsförvaltningen och det långsiktiga hållbarhetsarbetet     ...se mindre
  • 10:05 - 10:35

    Så rustas samhällsviktiga byggnader för ett förändrat klimat

    Sjukhus och andra samhällsviktiga byggnader behöver fungera även när extremväder sätter dem på prov. Hur kan fastighetsägare och verksamhetsansvariga förbereda sig och minska sårbarheten? Passet belyser utmaningar och möjliga vägar framåt för att kli ...se mermatanpassa de byggnader som samhället är beroende av. ...se mindre
  • 10:35 - 11:00

    Paus med yoga

  • 11:00 - 11:30

    Från klimatrisk till åtgärd – så kommer fastighetsägare vidare

    Riskerna är kartlagda – men hur tar man nästa steg? När klimatanpassning ska samsas med underhåll och andra investeringar behöver fastighetsägare göra avvägningar. Passet sätter fokus på hur klimatrisker kan bli en del av den löpande förvaltningen oc ...se merh hur arbetet kan gå från analys till genomförande. ...se mindre
  • 11:30 - 12:00

    Bygg- och anläggningssektorns resurshierarki – från klimatåtgärd till beredskapsfråga

    Christine Olofsson Nationell samordnare innovation och hållbarhet på Byggföretagen

    När klimatutmaningar möter krav på ökad beredskap blir resurshierarkin ett strategiskt verktyg för bygg- och anläggningssektorn. Hör hur ett tydligt fokus på bevarande, återbruk och smart resursanvändning kan bidra till lägre utsläpp, minskat importb ...se mereroende och ett mer robust och motståndskraftigt samhällsbyggande. ...se mindre
  • 12:00 - 13:00

    Lunchpaus med yoga

  • 13:00 - 13:30

    Trygghet som kärnaffär – att investera i trygghet är att investera i framtiden

    Cecilia Fredholm Vaarning Chef Hållbara Affärer på Stena Fastigheter

    Trygghet är inte en mjuk fråga vid sidan av fastighetsaffären. Det är en förutsättning för attraktiva bostadsområden, långsiktigt värdeskapande och hållbar samhällsutveckling. I detta praktikfall visar Stena Fastigheter hur trygghet kan byggas in i k ...se merärnaffären genom relationsförvaltning, investeringar i den fysiska miljön, boendedialog, lokal närvaro och samverkan med föreningsliv och unga. Cecilia Fredholm Vaarning delar konkreta arbetssätt, resultat och lärdomar från ett långsiktigt trygghetsarbete som har bidragit till bolagets högsta uppmätta trygghetsresultat hittills. ...se mindre
  • 13:30 - 14:00

    Mer grönska i städerna – så påverkar EU:s nya krav samhällsplaneringen

    Ulrika Åkerlund Landskapsarkitekt, Boverket

    Senast 2030 ska Sverige stoppa nettoförlusten av urban grönyta och trädkrontäckning. Därefter ska grönskan öka. Kraven finns i artikel 8 i EU:s naturrestaureringsförordning, som redan gäller i Sverige. Men vad innebär reglerna i praktiken för kommune ...se merr och fastighetsägare? Och hur kan arbetet börja innan alla nationella beslut och vägledningar finns på plats?

    Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket, går igenom vad artikel 8 innebär för samhällsplaneringen och hur arbetet med att genomföra förordningen fortskrider. Hon berättar vilka frågor som fortfarande behöver klargöras och hur kommuner och fastighetsägare redan nu kan förbereda sig genom att kartlägga befintlig grönstruktur, bevara värdefulla träd och planera för mer grönska i den byggda miljön.

    Det här får du med dig:

    – Vad artikel 8 innebär och vilka krav som gäller fram till 2030 och därefter
    – Hur kommuner och fastighetsägare kan börja arbeta med kraven redan nu
    – Vilka frågor som återstår kring uppföljning, ansvar och genomförande     ...se mindre
  • 14:00 - 15:50

    Spårval 1: Workshop

    • 14:00 - 15:50

      Artikel 8 i praktiken – från krav till grönare städer

      Hur skapar vi mer plats för grönska i städer där många intressen ska samsas? Med utgångspunkt i artikel 8 i EU naturrestaureringsförordning utforskar vi hur grönytor och trädkrontäckning kan bli en del av framtidens stadsutveckling. Tillsammans disku ...se merterar vi utmaningar, delar erfarenheter och undersöker vägar från krav till praktisk handling. Fokus ligger på möjligheterna att bevara och utveckla stadens grönska – och hur arbetet kan ta plats i planering och förvaltning. ...se mindre
  • 14:00 - 15:50

    Spårval 2: Föreläsningar

    • 14:00 - 14:20

      Från rivningsmaterial till nya jobb – så skalar Stockholm upp återbruket

      Jacob Landin Enhetschef, Stockholm stads nya återbrukscentral

      Sofi Krigsman Simonsen Enhetschef för Stocket, Lunda och möbelåterbruket i Skarpnäck

      För att återbruk ska minska behovet av nya byggmaterial krävs mer än inventeringar och enstaka pilotprojekt. Material måste demonteras, kvalitetssäkras, lagras och hitta vidare till ett nytt projekt vid rätt tidpunkt. Stockholms stad bygger nu upp et ...se mert sammanhängande system där byggprojekt, lager, verkstäder och arbetsmarknadsinsatser kopplas ihop. Nästa steg är en större återbrukscentral i Frihamnen. I passet får deltagarna veta hur flödet organiseras, vilka delar som fortfarande bromsar och vad som krävs för att göra återbruk lika tillförlitligt som att beställa nytt material. ...se mindre
    • 14:30 - 14:50

      Paus med yoga

    • 14:50 - 15:20

      När allt inte går att skydda – är planerad reträtt nästa steg?

      Lisa Van Well Forskare, Statens geotekniska institut

      Stigande havsnivåer, erosion och återkommande översvämningar innebär att vissa områden på sikt kan bli för riskfyllda eller kostsamma att skydda. När är det dags att överväga att flytta eller avveckla bebyggelse i stället för att fortsätta bygga skyd ...se merd? Och hur kan kommunerna börja förbereda sig för beslut som påverkar både fastighetsägare och boende? Lisa Van Well, forskare vid Statens geotekniska institut, berättar om planerad reträtt som en del av kommunernas klimatanpassningsarbete. Hon går igenom vilka avvägningar som behöver göras, hur invånarna kan involveras och vilka frågor kring ansvar, finansiering och ersättning som fortfarande saknar tydliga svar. ...se mindre
    • 15:20 - 15:50

      Kan man mäta en stad där människor mår bra

      Elin Rambäck Hållbarhetsspecialist, Atrium Ljungberg

      Social hållbarhet formuleras ofta i breda mål om trygghet, delaktighet och välbefinnande. Men hur översätts människors upplevelser till data som går att använda i planering och investeringar? Atrium Ljungberg har utvecklat Human City Index, som kombi ...se mernerar upplevelsedata med 21 indikatorer inom trygghet, tillgänglighet, grönska, platsidentitet och delaktighet. Vad går faktiskt att mäta? Hur kan resultaten påverka utformningen av en plats? Och hur undviker man att komplexa mänskliga upplevelser reduceras till missvisande poängtal? ...se mindre
  • 15:50 - 16:20

    Det robusta samhällsbyggandet – vad måste förändras nu?

    Kristoffer Tamsons Vd, Byggföretagen

    Tekniska lösningar för lägre utsläpp, återbruk och klimatanpassning finns redan. Samtidigt bromsas utvecklingen av svag lönsamhet, långa processer, regelverk och ett pressat byggande. I ett avslutande samtal ger Byggföretagens nya vd sin bild av vilk ...se mera förändringar som krävs för att förena ökat byggande med minskad klimatpåverkan, bättre resursanvändning och långsiktiga spelregler. Vilka hinder kan branschen själv undanröja och vilka frågor kräver politiska beslut? ...se mindre
  • 16:20 - 16:20

    Sammanfattning och avslutning

    Moderatorerna sammanfattar dagens slutsatser och de arbetssätt som deltagarna kan ta vidare i den egna verksamheten.
Programmet som PDF

Talare

Huvudprogram

Lotta Werner Flyborg

Vd, Sweden Green Building Council
Lotta Werner Flyborg leder Sweden Green Building Council, som arbetar med hållbart samhällsbyggande genom bland annat certifiering, utbildning och branschsamverkan. Hon har tidigare varit vd för Tema ...se meroch affärsområdeschef för arkitektur på Projektengagemang. ...se mindre

Håkan Andersson

Ansvarig för bostadspolitik, Riksbyggen
Håkan Andersson är ansvarig för bostadspolitik på Riksbyggen och har lång erfarenhet av bostadsfrågor, kommunikation och påverkansarbete. Han har tidigare varit presschef på Riksbyggen, kommunikations ...se merchef på Coop Sverige och haft flera ledande roller inom Kooperativa Förbundet. ...se mindre

Christine Olofsson

Nationell samordnare innovation och hållbarhet på Byggföretagen
Christine är nationell samordnare inom innovation och hållbarhet på bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen, och ansvarar för bygg- och anläggningssektorns färdplan för fossilfri konkurre ...se mernskraft. ...se mindre

Cecilia Fredholm Vaarning

Chef Hållbara Affärer på Stena Fastigheter
Cecilia Fredholm Vaarning arbetar med social hållbarhet, trygghet och långsiktigt värdeskapande i bostadsområden. Hon har lång erfarenhet av att utveckla arbetssätt där investeringar i den fysiska mi ...se merljön kombineras med boendedialog, lokal närvaro och samverkan för att skapa trygga och hållbara livsmiljöer. ...se mindre

Ulrika Åkerlund

Landskapsarkitekt, Boverket
Ulrika Åkerlund är landskapsarkitekt på Boverket, där hon har arbetat sedan 2006 med frågor som rör grönstruktur, miljö och hållbar samhällsplanering. Hon har bland annat medverkat i myndighetens arbe ...se merte med EU:s naturrestaureringsförordning och varit projektledare för Boverkets vägledning om artskydd i samhällsplaneringen. Tidigare har hon arbetat vid Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö stad. ...se mindre

Kristoffer Tamsons

Vd, Byggföretagen
Kristoffer Tamsons har lång erfarenhet av ledande uppdrag på lokal, regional och nationell nivå. Bland annat planeringschef på Statsrådsberedningen i Regeringskansliet, kommunalråd i Sundbyberg och tr ...se merafikregionråd i Region Stockholm. Kristoffer har även verkat som ordförande för Svensk Kollektivtrafik, Mälardalsrådet, Mälardalstrafik och Järnvägsbranschens Samverkansforum, JBS. ...se mindre

Spårval

Jacob Landin

Enhetschef, Stockholm stads nya återbrukscentral
Jacob Landin är enhetschef för Stockholm stads återbrukscentral, ÅBC, och har tidigare lett arbetet med att etablera verksamheten som projektledare.

Sofi Krigsman Simonsen

Enhetschef för Stocket, Lunda och möbelåterbruket i Skarpnäck
Sofi Krigsman Simonsen arbetar med att kombinera återbruk av möbler och inventarier med arbetsmarknadsinsatser för Stockholms stads räkning.

Lisa Van Well

Forskare, Statens geotekniska institut
Lisa Van Well är forskare vid Statens geotekniska institut, SGI, där hon arbetar med frågor om klimatanpassning och planerad reträtt. Hon har särskilt uppmärksammat kommunernas utmaningar när områden ...se merhotas av stigande havsnivåer, erosion och översvämningar, och hur långsiktig planering, ansvarsfördelning och dialog med invånarna kan bidra till att hantera riskerna. ...se mindre

Elin Rambäck

Hållbarhetsspecialist, Atrium Ljungberg
Elin Rambäck arbetar som hållbarhetsspecialist på Atrium Ljungberg med fokus på hållbarhet inom affärsutveckling och förvaltning. I sin roll arbetar hon brett med både miljömässig och social hållbarhe ...se mert – från klimat, resurseffektivitet och biologisk mångfald till frågor som rör hur stadsmiljöer upplevs och används. ...se mindre