Det är dystra siffror som presenteras i WWF:s senaste Living Planet Report om planetens tillstånd. 2020 års motsvarande rapport visade att vilda ryggradsdjur hade minskat med 50 procent sedan 1970. Den siffran har nu ökat till 69 procent. Värst är nedgången i tropikerna, där antalet vilda ryggradsdjur har minskat med 94 procent.
WWF-rapport: Vilda djur har minskat med 69 procent
Biologisk mångfald Människans sätt att leva driver utvecklingen mot ett massutdöende. Det framgår i WWF:s Living Planet Report som visar att bestånden av däggdjur, fåglar, fiskar, groddjur och kräldjur har minskat med 69 procent sedan 1970. Nu kräver WWF kraftfulla åtgärder på global nivå.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Det innebär att ett normalt genomsnittligt bestånd har minskat med två tredjedelar. Det är oerhört skrämmande. Minskningen i år är så kraftig att det är svårt att ta in. Går det att komma längre utan en fullständig kollaps, frågar sig Olle Forshed, regnskogsexpert på WWF.
Människans sätt att leva driver utvecklingen
Rapporten visar att markomvandling och överexploatering är det största hotet mot naturen och den biologiska mångfalden.
– Konkret är det vårt sätt att leva som driver utvecklingen. Hur vi människor brukar naturen och hur vi äter upp den. Vi hugger ner skogar för att odla och fiskar ner haven för att äta.
Utöver markomvandling visar rapporten att klimatförändringarna påverkar ekosystem, arter och dess populationer i allt högre utsträckning. Om den globala medeltemperaturen, som idag har ökat med 1,2 grader, ökar med mer än 1,5 grader, kommer klimatförändringen att vara den mest drivande kraften som påverkar arter.
– En påtaglig förändring är att de lokala klimaten ändras. Det kan i sin tur ändra hur man driver jordbruk, vilket kommer att påverka miljontals människor. Ett skrämmande exempel är Amazonas, där avskogning och förstörelse av regnskogarna kan leda till att vi inte längre har regnskogar, utan att det i stället blir en savannliknande plats, säger Olle Forshed.
”Vi måste jobba på flera fronter samtidigt”
Utöver kraftfulla naturvårdsinsatser för att skydda och restaurera natur krävs det enligt Åsa Ranung, policyrådgivare biologisk mångfald på WWF, att världen tar tag i grundorsakerna till den negativa utvecklingen.
– Idag lever vi som om vi har 1,7 planeter till vårt förfogande. För att ändra på det behöver vi snabbt ställa om i hur vi producerar och konsumerar, våra ekonomiska och finansiella system och en ändring i våra normer och värderingar. Vi måste jobba på flera fronter samtidigt, säger hon.
Vidare menar hon att det behövs ett globalt mål för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, och uppmanar politiker att vara ambitiösa under klimatmötet COP27 i november och toppmötet för biologisk mångfald COP15 i december. Hon uppmanar även svenska makthavare ta frågan på allvar.
– Det är viktigt att Sverige driver på ett internationellt ambitiöst avtal för att vända kurvan med mätbara mål för att skydda natur och halvera avtrycket från produktion och konsumtion. Nationellt behöver Sverige en plan för biologisk mångfald, likt klimatplanen, säger hon.