Utredarna vill se en enda myndighet för upphandlingsstöd. Den ska hjälpa till när det gäller kvalitetsarbetet och utveckla så kallat kategoristöd för varor och tjänster där man också går in på metodiken i hur man ställer krav.
– Från nationell nivå och ned behöver vi strategier och handlingsplaner som är tydliga, som följs upp löpande.
Utredningen föreslår att regeringen tar fram en nationell handlingsplan som antas av riksdagen och att den Sedan diskuteras löpande.
– Det finns en betydande innovationspotential i miljöupphandling om man ställer rätt krav och den ökade möjligheten till förhandling och dialog kommer också ge större förutsättningar.
Utredarna vill också att en akademisk utbildning i upphandling instiftas och att den innehåller bland annat miljöfrågor. De drar också slutsatsen att man kan ställa högre krav men att det beror på hur man gör det.
– Vill gärna se samarbete med andra nordiska länder för att ta fram kriterier och krav.
Stor chans att påverka hållbar utveckling
Utredningen visar att det handlas för mellan 550 och 600 miljarder kronor varje år. Offentlig upphandling i Sverige rör sig om en femtedel av BNP och utredarna ser därför en stor chans att påverka den hållbara utvecklingen. Sju av tio upphandlingar styrs helt av svensk lagstiftning. Resterande styrs av EU-direktiv på grund av sin värdenivå.
Idag brister ofta ledarskap och strategi, liksom uppföljning. Den undermåliga statistiken och bristen på data försvårar forskning, inte minst kring miljöhänsyn. Alltför mycket fokus på lågt pris gör att kvalitetsaspekterna hamnar i skymundan, menar Anders Wijkman.
– Det saknas i allt väsentligt strategier, även om det finns undantag. Upphandling betraktas alltför ofta som en stödfunktion, fast den är själva nerven.
Brist på statistik försvårar analys
Statistikbristen gör det svårt att göra analyser och att styra mot större effektivitet och kvalitet.
– Det blir också svårt att göra analyser om ställda krav när det gäller klimat, miljö, sociala hänsyn och vilka utfall de har haft om man inte har en grund i en god statistik.
Det finns lite forskning generellt på upphandlingsområdet och det gäller även miljöfrågan.
– Det är väldigt svårt för er att säga att ställandet av klimatkrav inom upphandlingen inom olika kommuner har givit så och så mycket lägre koldioxidutsläpp. Det kan vi inte säga, för de uppgifterna finns inte, säger Anders Wijkman.
Utredarna har gjort ett antal analyser och kan konstatera att miljömässigt hållbar upphandling generellt ÄR ett effektivt styrmedel. Ett generellt styrmedel som drabbar alla företag, och alla aktörer, är naturligtvis att föredra om man har ett allvarligt miljö- eller klimatproblem.
– Men jag vet hur svårt det är att få till de här generella styrmedlen. Både på global nivå, på EU-nivå och på Sverigenivå.
Vill införa livscykeltänkande
Utredarna vill att goda affärer ska vara fokus och att målet måste vara bästa service till medborgarna. Lägsta pris måste bytas mot lägsta möjliga totalkostnad och det är viktigt att inte bara ekonomin får styra, utan även värdegrunder.
– Vi vill lägga ett livscykeltänkande på allt vad man gör, säger Anders Wijkman.
Det är inte bara egenskaperna vid användningen av en vara eller tjänst utan också produktionsprocess och avfallshanteringen som ska in i bilden. Att ta hänsyn till livscykelkostnaden har också betydelse ur kostnadssynpunkt.
– Ofta om man väljer en något dyrare apparat som till exempel är energisnål så sparar man både pengar och gör av med mindre energi under resans gång.