Inga produkter i varukorgen.
Vindkraftsutredningen: Nödvändigt med ekonomisk ersättning till kommunerna
Energi
Utbyggnaden av vindkraft pekas ut som en nödvändig del för att klara klimatomställningen – men allt fler av landets kommuner säger nej till nya vindkraftverk. När utredningen om hur fler kommuner ska säga ja nu presenteras är slutsatsen att det inte går med de krav som regeringen ställt upp.
Foto: Adobe Stock.
Samhället står inför en ökande elektrifiering inom flera sektorer, däribland transportsektorn och industrin. Det innebär att efterfrågan på el väntas öka kraftigt. Samtidigt finns målet om att Sveriges elproduktion ska vara helt förnybar om mindre än 20 år.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Snabbare utbyggnad av vindkraft pekas ut som en nödvändig del för att få den ekvationen att gå ihop. Problemet är att allt fler kommuner använder sitt kommunala veto för att säga nej till vindkraftsprojekt.
Nästan tre av fyra vindkraftverk stoppas av kommunerna
Enligt en nyligen publicerad rapport, som Westander Klimat och Energi har tagit fram på uppdrag av branschorganisationen Svensk Vindkraft, stoppades nästan tre av fyra vindkraftverk av det kommunala vetot under 2022. Under perioden 2020–2022 lade kommunerna in sina veto mot totalt 1021 vindkraftverk, visar rapporten.
Med syftet att få fler kommuner att säga ja, initierade Sveriges förra regering för ett år sedan utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft. Nu är utredningen klar, och på torsdagen lämnade utredaren Ulrika Liljeberg över betänkandet till klimatminister Romina Pourmokhtari (L).
Gapar tom på förslag om ekonomisk ersättning
Utredningen föreslår bland annat olika åtgärder för lokalsamhälle och de som bor närmast vindkraftverken. Men Ulrika Liljeberg pekar samtidigt på att det inte är tillräckligt, utan att det också krävs att kommuner får ekonomisk ersättning.
Men sådana förslag gapar utredningen tom på.
– Vår slutsats är att det bara kan ske genom en skatt och det är vi förhindrade att föreslå. Så vår bedömning är att en kommunal intäkt av vindkraft i kommunen skyndsamt bör beredas vidare i Regeringskansliet, säger Ulrika Liljeberg.
Bakgrunden är att Sveriges nuvarande regering i höstas gav ett tilläggsdirektiv till utredningen: Att det är vindkraftsbolagen, inte staten, som ska stå för kostnaden till kommunerna.
På en fråga under pressträffen utvecklar Ulrika Liljeberg resonemanget till varför privata aktörer inte kan stå för de kommunala intäkterna.
– De sätt som man kan få in pengar i kommunkassan är via en skatt eller avgift. En avgift är till sin konstruktion inte lämplig. Det ska motsvara en motprestation och motsvara en slags självkostnad och det finns inte de beloppen eller tjänsterna att bygga en avgift på. Då hamnar man på att sättet som kommuner kan ta del av pengarna bara är via en skatt.
Romina Pourmokhtari: ”Mer intresserade av andra modeller”
Utifrån utredarens slutsatser, att ekonomisk ersättning är det enda sättet att komma vidare, får Romina Pourmokhtari därefter frågan om hon ändå kan tänka sig att överväga en kommunal beskattning av vindkraften.
– Vi är väldigt måna om att kostnaden inte hamnar på skattebetalarna. Därför är vi mer intresserade av andra modeller som rör incitament mellan vindkraftsbolagen och kommuner som berörs. Vi kommer titta på allt vi har att tillhandahålla, men tilläggsdirektivet är tydligt med vad den här regeringen ser var den stora potentialen finns, svarar hon.
Nästa steg är nu att utredningen går ut på remiss och Romina Pourmokhtari meddelar att regeringen ämnar lägga fram en proposition i början av 2024.
