Hållbar upphandling anpassas till CSDDD – det här är vad som gäller

– Tidigare var villkoren och uppförandekoden samt tillhörande vägledning uppdelade på ett sätt som skapade osäkerhet om vad som gäller. Nu har vi säkerställt att allt hänger samman, bland annat med hjälp från juridisk expertis, säger Peter Nohrstedt.

Genom de nya villkoren kan upphandlande organisationer ställa krav på leverantörer att identifiera, förhindra, begränsa och gottgöra negativ påverkan på människor, miljö och samhälle i den egna verksamheten och i leveranskedjan. Villkoren är så kallade kontraktssvillkor som inte kontrolleras i upphandlingen. Kontraktsvillkoren, eller avtals villkoren, finns med i upphandlingsdokumenten. Som en leverantör som lämnar ett anbud så behöver man godta villkoren som ligger till grund för avtalet. 
– Det är sen, under avtalstiden, som villkoren följs upp för att säkerställa att leverantören lever efter det som avtalats.

– Det är sen, under avtalstiden, som villkoren följs upp så att leverantören lever efter det som avtalats.

Att ställa hårda krav direkt i upphandlingen är något Peter Nohrstedt inte tror på.

– Jag tror inte det skulle funka så bra. Att ställa villkoren i kontrakten skapar en lättare process jämfört med om alla villkoren skulle kontrolleras i samband med upphandlingen. Det viktiga är dock att man sen följer upp villkoren under avtalstiden. Hittar man sen avvikelser så görs en åtgärdsplan som sedan kontrolleras.

Nya krav på ”gottgörlse”

Peter Nohrstedt beskriver uppförandekoden som kraven på ”vad” som ska uppfyllas under avtalstiden. Till exempel att leverantören ska uppfylla FN:s konvention om mänskliga rättigheter och ILO:s kärnkonventioner. Villkoren, berättar Peter Nohrstedt, beskriver istället ”hur” de här sakerna ska uppfyllas.

En nyhet i villkoren för hållbara leveranskedjor handlar om så kallad ”remedy”, gottgörelse på svenska. 
– Det handlar om att man som leverantör har en skyldighet att gottgöra om man orsakat eller bidragit till negativ påverkan. Till exempel att en arbetare inte fått ersättning enligt gängse normer. Sådana här villkor finns sedan tidigare i till exempel USA där stora böter utdömts för företag som använt migrantarbetare som fått för lite betalt. En gottgörelse kan ibland handla om ekonomisk ersättning, men det kan ibland handla om något så enkelt som en publik ursäkt, berättar Peter Nohrstedt.

Samråd med rättighetsinnehavare

En annan nyhet i villkoren är krav på det man kallar samråd med rättighetsinnehavare. 
– Rättighetsinnehavare kan vara både individer och grupper, inklusive etniska minoriteter, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning och andra sårbara samhällsgrupper.

Regionernas Nationella kansli för hållbar upphandling har sedan tidigare pekat ut 16 kategorier som upphandlas av regionerna och som uppfattas som högriskområden. Hit hör till exempel läkemedel, IT, medtech och så vidare.

– Kring de här kategorierna samverkar man mellan regionerna. Tanken är att alla upphandlingar ska ställa samma villkor i sina upphandlingar. Sen har man delat upp ansvaret för uppföljning mellan de olika regionerna. Region Stockholm har till exempel ansvar för uppföljning av IT-produkter, Västra Götaland har läkemedel och så vidare.

Nytt webbaserat stöd

I samband med de skärpta villkoren har det tagits fram ett webbaserat stöd för upphandlare och leverantörer som vill förbereda sig för de nya upphandlingsvillkoren.

– Det är en vägledning där man både hittar uppförandekoden, kontraktsvillkoren samt ett stödpaket för upphandlande organisationer samt ett stödpaket för leverantörer. Det är ett ganska stort vägledningsmaterial som omfattar över 200 sidor.

Villkoren är relativt detaljerade. Bland annat slås det fast att den upphandlande organisationen ska ha en policy på plats och fastställd på högsta nivå, man ska ha ett ansvarstagande i företaget, man ska ha en vidareförmedling av åtaganden och man ska ha en riskanalysprocess. 
– Allt det här kräver förklaringar och det är därför som vägledningsmaterialet är så omfattande. Vad innebär det att identifiera riskleverantörer och att kartlägga leveranskedjorna för riskleverantörer? I stödpaketen kan man ta reda på det.

Det omfattande stödet kommer sig också av lärdomar från arbetet med de tidigare villkoren.

– Vi förstod att vi måste förklara villkoren mycket mer och mycket tydligare. Det var tydligt att många leverantörer inte hade koll på de här sakerna. Trots att vi bråkat med dem i över 10 års tid med våra upphandlingskrav ser vi att det fortfarande finns branscher som är långt ifrån att förstå sitt ansvar.

”Förstår inte sitt ansvar”

Peter Nohrstedt säger att han ofta möter företag som är importörer eller grossister och som inte tar sitt ansvar att säkerställa saker som exempelvis mänskliga rättigheter. 

– Det är kanske svårt att som fordonsleverantör förstå sin del av ansvaret för det mineral som en gång grävdes upp i Kongo och som sedan hamnade i en komponent i min bil. Men det är exakt det här kraven på due diligence handlar om. Som leverantör måste man ha koll på hela kedjan och göra vad man kan för att utöva sitt inflytande för att identifiera, förhindra, begränsa och gottgöra negativ påverkan på människor, miljö och samhälle i den egna verksamheten och i leveranskedjan.

Den senaste tiden verkar flera länder börja tveka på den överenskommelse som faktiskt gjorts om det som kallas CSDDD. Hur tänker ni kring det nu när upphandlingsvillkoren anpassats efter förslaget?

– Vi har tittat på lagstiftningen och kraven i CSDDD. Men det viktigaste är nog att vi linjerat villkoren mot de internationella vägledande principerna från FN och OECD. Normer som funnits längre än CSDDD. Stora globala företag är också redan vana vid att arbeta i linje med de här normerna. Det här är inget nytt för dem. Att inte EU sen kan komma överens påverkar inte egentligen inte villkoren, men är synd att vi inte kan få draghjälp via detta direktiv.

Peter Nohrstedt påpekar också att EU:s förslag drar linjen vid ganska stora företag.

– Vi har tillämpat våra villkor på små och medelstora företag i tio års tid. Visst har det varit krångligt ibland, men ofta har det fungerat bra. Det är också det som varit det roliga med det här jobbet, att se att leverantörerna faktiskt genomför förändringar i hållbar riktning.