Vill säkra att hållbarhetscertifiering leder åt rätt håll

– Många har höga mål och visioner i början av ett projekt, men mycket av den forskning som gjort om satsningar på hållbar stadsutveckling visar att ambitionerna vattnas ur med tiden, säger Jonas Lind.

När husen, vägarna och hela stadsdelar står färdiga och det är dags för förvaltning, då har målen ibland glömts bort. De som arbetat med hållbarhetsfrågorna inom projektet kan ha fått nya jobb, eller byggnaderna ha sålts vidare.

Uppföljning av hållbarhetscertifiering behövs

– Jag har sett att den del av det som saknas, är uppföljningen. Idag görs inte den på ett bra sätt, säger Jonas Lind.

Det är först vid uppföljningen som det blir tydligt om den där busshållplatsen som byggts verkligen gör att människor reser mer hållbart. Därför är ett system för certifiering av mätning av hållbarhetsprestanda en viktig del av licentiatavhandlingen Designing a certification system for sustainable urban areas: Key considerations and their implications for the development of Citylab Post-Construction.

Själva metoden presenterades redan förra året, inom ramen för Sweden Green Building Councils certifiering Citylab. Tillägget har fått namnet Citylab – certifiering av en stadsdels hållbarhet.

Vart femte år

Enligt den ska femton hållbarhetsparametrar som är viktiga för hållbar stadsplanering följas upp vart femte år. Urvalet utgår från Sveriges miljömål, med Agenda 2030 och andra övergripande samhällsmål. Klassiska miljöfrågor som energianvändning och resvanor ingår, men också social hållbarhet som ifall bostädernas pris rimligt, och om området är tryggt.

Mätmetoden beror på vilket målet är. Ibland går det bra att använda uppgifter som redan finns, som för energianvändning. I andra fall ställs frågor till de boende om till exempel om upplevd trygghet, på ett systematiskt sätt. Den som ska få godkänt, måste uppfylla alla målen.

Billigt och bra

Jonas Lind har granskat avvägningen mellan mätningar som står på vetenskapligt grund och dem som faktiskt också går att genomföra.

– Det får inte bli för stort, dyrt och komplicerat för då kommer ingen att använda det. Det måste bli både vetenskaplig korrekt och praktiskt tillämpbart, säger Jonas Lind.

Det är inte lätt att få till det berättar han. Om nu det system som han själv varit med att utveckla fungerar som tänkt, är ännu inte bekräftat. Mätningar av hållbarhetsprestanda har bara gjorts i liten skala, för Hornstull i Stockholm och för Campus Örebro, vilket inte gett säkra svar. Men framöver ska prestandacertifieringen användas på riktigt av ett antal organisationer.

Då kommer svaret om ifall uppföljningen fungerar så som tänkt, alltså att den verkligen leder till bättre hållbarhet, minskade utsläpp, ökad trygghet och så vidare.

Hoppas på större diskussion om certifiering

– Det jag hoppas, är att avhandlingen leder till en större diskussion kring certifiering; om vad som är huvudsyftet med det enskilda certifieringssystemet, vad som är ett bra system och vad som är mindre bra. Det behövs en diskussion om det här inom samhällsbyggnadsbranschen, säger Jonas Lind.

Läs mer om Citylab här (extern länk).