Vill föra miljöfrågan ut ur klimatskuggan

9.30 Kaffe med Potočniks talesperson Joseph Hennon

Några våningar upp i kommissionens flaggsmyckade högsäte Berlaymont i centrala Bryssel är den nya kommissionen i full färd med att packa upp lådor, klia sig i huvudet över omorganisationen och träffa sina nya talespersoner. På en av de 240 000 kvadratmetrarna kontorsyta sitter Janez Potočniks talesperson Joseph Hennon.

Han suckar. Mycket av tiden går åt till att försöka reda ut det mindre kaoset som är följden av att det nu både finns en klimat- och en miljökommissionär med två tillhörande generaldirektorat. Tidigare var klimat och miljö samlat under ett och samma paraply – generaldirektoratet för miljö under ledning av miljökommissionär Stavros Dimas. Men fler medlemsstater innebär fler kommissionärer. Nu är den före detta danska klimat- och energiministern Connie Hedegaard ansvarig för klimatet och Janez Potočnik för miljön.

Innan den nya organisationen har satt sig i väggarna är det helt enkelt svårare att försöka vara pappaledig då och då, spela i två band och samtidigt vara Janez Potočniks ständige följeslagare. Men det finns förmildrande omständigheter.

– Vi har inte jobbat så länge ihop, men Potočnik ger intryck av att vara en väldigt trevlig person. Han vill också ha koll på allt. Han läser på väldigt mycket innan, säger Joseph Hennon.

Han sammanfattar den tidigare forskningskommissionärens bakgrund. Janez Potočnik drev igenom Sloveniens intåg i EU och till skillnad från den förre omtalat konservativa miljökommissionären Stavros Dimas är Potočnik inte lika partipolitiskt bunden. Ska man placera honom på den politiska paletten är nog en svensk socialdemokrat mest passande, påpekar Joseph Hennon.

Miljöfrågorna är inte någon nyhet för Janez Potočnik. Redan som forskningskommissionär talade han sig varm för miljö-, energi- och klimatfrågorna. Grön revolution var två ledord redan då. Till exempel genom offentlig-privata partnerskap inom hållbar teknik och forskning kring energieffektiva byggnader.

10.00 Lobbymöte med Green 10-gruppen

Knappt en bokstav på stödpapprena på bordet har undsluppit de gula, rosa och blåa överstrykningspennorna. I marginalen små och många anteckningar. Miljökommisionären sitter på det ovala bordets kortsida. Tio stolar upptas av Green 10, representanter från de stora miljöorganisationerna som är här för att höja sina hjärtefrågor på Potočniks agenda. G10-ledaren värmer upp. Berömmer de slovenska skogarna. Hänvisar till statistik. Potočnik är inte sen med att inflika en procentsats över Natura 2000-skyddade områden i landet. Ganska snart visar det sig dock att han inte är någon renodlad siffernisse.

– Många hänvisar till Sternrapporten. Det är ologiskt att inga andra argument ska bita än de ekonomiska när det gäller miljö, men så är det.

Han lyssnar till gruppens önskemål, antecknar, kommenterar och uttrycker sina hjärtefrågor: resurseffektivitet, grön tillväxt som han arbetat för att få med i EUs strategi för ekonomisk utveckling, Europa 2020, men också behovet av ett större helhetstänkande.

– Att till exempel tänka att elbilar enbart handlar om klimat är helt fel. Om vi fortsätter att använda samma energikällor påverkar inte elbilar klimatet positivt. Men det kan fortfarande påverka miljön, luftkvaliteten förbättras ju genom minskade föroreningar.

Medlemmarna i G10-gruppen verkar nöjda i kombination med en nödvändig dos av skepsis inför den övertygande retoriken. I ryggen för denna skepsis har de en rapport som betygsätter den gamla kommissionens arbete inom miljö och klimat, och på många områden är betyget icke godkänt (se sidoartikel).

Avslutningsvis undrar en i gruppen hur klimat- och miljökommissionärerna ska lyckas dela upp frågorna emellan sig.

– Det kommer aldrig bli någon strid mellan mig och Connie Hedegaard om vilka frågor som är viktigast, säger Janez Potočnik med bestämd ton.

12.00 Presskonferens om skogsdebatt

Frågor på slovenska, engelska och franska kastas ut, direktöversätts av de många översättarna i glasburar längs salens långsida, och når deltagarna via lurar i varje stol, och besvaras slutligen på något av de tre språken av Janez Potočnik. Han står vid podiet för att lansera en allmän debatt om hur Europas skogar ska skyddas mot klimatförändringar.

Under de första arbetsveckorna har han även hunnit med att tillsammans med fiskekommissionären föreslå ett förbud mot internationell handel med den hotade blåfenade tonfisken. Han har uppmuntrat EUs miljöministrar att lagstifta om miljöskydd av jord. Han har även lockat till skratt under ett tal om det dystra tillståndet för biologisk mångfald i Europa och i världen med inledningsorden: ”Så passande att det här arrangemanget är i ett omvandlat forskningsinstitut. Jag är en återvunnen forskningskommissionär i en återvunnen byggnad!” Janez Potočnik har lätt för att gå från humor till hård verklighet. Från återvunna skämt till hur han som ekonom värdesätter biologisk mångfald och hälsosamma ekosystem. De är en förutsättning för ekonomisk framgång, påpekar han i sitt tal.

12.30 Intervju på Janez Potočniks rum

Inne på kommissionärens rum hänger tavlor med Bob Marley och John Lennon. Det är sönerna som har målat.

– Jag besökte Bob Marleys grav på Jamaica när jag var där på semester förra veckan, säger Janez Potočnik.

Precis som Marley förespråkar Janez Potočnik revolution, men en grön sådan. För att nå dit tänker han kraftsamla tillsammans med andra.

– För mig är det tydligt att mycket av det jag vill fokusera på inte ligger i mina händer, utan hos mina kollegor. Därför är det viktigt att få bra kontakt med kommissionärerna, inte bara Connie utan även de som arbetar med jordbruk, fiske, transport, industri och hälsa, alla områden som vi måste arbeta med horisontellt för att få ett holistiskt synsätt.

Hur kommer du och Connie Hedegaard att dela upp arbetet?

– Självklart kommer jag att röra mig i klimatsfären och Connie kommer inte att kunna prata om klimatet utan att nämna vatten, mark och luft. Det innebär att vi måste samarbeta när vi organiserar aktiviteter. Redan efter några veckor på mitt nya jobb är jag säker på att det finns tillräckligt mycket jobb för oss båda. Jag är också säker på att uppdelningen är den rätta. Innan blev konsekvensen att vissa frågor inom miljöområdet inte fick så mycket uppmärksamhet.

Vilka områden tänker du på?

– Biologisk mångfald, som är den andra sidan av klimatförändringen. Är vi oroliga för om liv försvinner från jorden eller är vi inte det? Det finns tydliga fakta som pekar på att vi inte har nått målen för 2010. 2010 är året för biologisk mångfald och det finns mycket vi kommer att behöva besluta om. Först europeiska mål och sen internationella mål på den globala konferensen i Nagoya. Sedan måste vi ta fram en strategi så att det inte bara blir vad utan också hur och när. Andra viktiga frågor är de som är vitala för alla levande varelsers överlevnad, som luft och vatten.

Företagen spelar också en nyckelroll i det gränsöverskridande arbetet mot ett hållbart samhälle, menar Janez Potočnik. Han tror bland annat på att skapa offentlig-privata partnerskap, något han lärde sig under sin tidigare tjänst som forskningskommissionär.

– Ekoinnovation är fundamentalt för näringslivets överlevnad. Företagen behöver skapa lönsamhet och de behöver också hjälp med investeringar. Jag vet hur gärna företag vill utvecklas inom området och skapa partnerskap.

Framöver vill han också sätta samman en grupp med rådgivare utanför den politiska sfären som ska stötta honom med kunskap som behövs för att utveckla grön tillväxt. Dels måste det bli tydligare vad begreppet innebär, det handlar inte enbart om grön innovation och teknik, påpekar han, dels måste det till en radikal förändring i synsätt.

– Något som jag tycker är väldigt viktigt är produkters kostnadsstruktur. Arbetskrafts- och kapitaldelen måste bli mindre jämfört med kostnaden för resurser. Det är den viktigaste signalen för att skapa hållbarhet på sikt.

Att naturen har ett pris har inte alltid varit självklart för miljökommissionären. Han drar sig till minnes en tid då han bodde i Slovenien och då ekosystemtjänsternas värde inte var en självklarhet för honom.

– Då var jag var fortfarande en ekonom som trodde att luft och vatten var gratis. Nu vet jag att det är långt ifrån gratis. Vi betalar fortfarande inte för detta, men indirekt så gör vi det i allra högsta grad.

Om Janez Potočnik

Bor: Bryssel

Ålder: 52

Familj: Gift och två barn.

På fritiden: Är en hängiven volleybollspelare.

Drivkraft: Att ge miljöfrågan den uppmärksamhet som den förtjänar men som den tidigare inte fått.

Karriär: Innan den politiska karriären var han chef och forskare på olika ekonomiska institut i Slovenien. Rådgivare till premiärministern i Slovenien. Ledde förhandlingsteamet för Sloveniens intåg i EU. Sedan Europaminister i landet. Forskningskommissionär 2004-2010. Sedan februari 2010 miljökommissionär.