Viktigt värdera biodiversitet för att kunna sätta mål

Biodiversitet För att kunna sätta mål och genomföra åtgärder för biodiversitet gäller det också att kunna veta hur man ska mäta, att värdera biodiversitet. En grupp företag har nu gått samman i projektet Climb för att utveckla en värderingsmodell.

Viktigt värdera biodiversitet för att kunna sätta mål
Ida Pettersson arbetar med Climb, ett projekt för att värdera biodiversitet. Foto: Josefin Nilsson

Ett flertal företag och andra aktörer deltar i projektet, som leds av miljökonsultföretaget Ecogain.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Den biologiska mångfalden är hotad – både globalt och i Sverige. Det är en fråga som är lika viktig som klimatförändringarna och som på senare tid kommit allt högre upp på agendan i företag och organisationer, säger Ida Pettersson på Ecogain, som är biträdande projektledare.

Viktigt kunna kvantifiera sin påverkan

Fakta

Climb

Projektet är ett samarbete mellan Boliden, Cementa, LKAB, SCA, Skellefteå Kraft, Specialistfastigheter, Svenska Kraftnät, Vattenfall, Södra och innovationsprogrammet Swedish Mining Innovation. Det leds av miljökonsultföretaget Ecogain och delfinanserias av Vinnova. En referensgrupp med representanter för drygt 30 organisationer inom bland annat näringsliv, akademi och myndigheter finns också med för att stötta upp.

Men även om det finns en vilja att göra rätt vet de inte alltid hur de ska tackla problemet – hur man ska veta att man genomför rätt åtgärder och hur man ska kommunicera vad man gör på ett trovärdigt sätt. Att kunna kvantifiera sin påverkan är viktigt, menar hon.

Som namnet Changing Land use Impact on Biodiversity (Climb) antyder är projektet inriktat på att utveckla en värderingsmodell för biodiversitet med fokus på förändrad markanvändning.

”Väldigt komplext”

När företag och organisationer kan mäta och värdera positiv och negativ påverkan på ett transparent, enkelt och jämförbart sätt blir det lättare att sätta mål, genomföra åtgärder och rapportera. Det som inte kan kvantifieras får heller inte samma hänsyn i planerings- och beslutsprocesser, enligt Ida Pettersson.

– Jämfört med klimatpåverkan, där man till exempel kan mäta koldioxidutsläppen, är biologisk mångfald väldigt komplext. Svårigheten är att välja vilka indikatorer som representerar biologisk mångfald på ett relevant sätt.

Två spår för att värdera biodiversitet

Projektet startade i höstas och under en första fas har bland annat ett antal andra metoder kartlagts i syfte att utveckla en svensk modell.

Två olika möjliga inriktningar utvecklas parallellt. En av dem bygger på att anpassa Biodiversity Metric, som är utvecklad av brittiska Defra, departementet som ansvarar för miljö- och jordbruksfrågor, till svenska förhållanden.

Vill mäta den biologiska mångfalden

Biodiversity Metric utgår från att bredare kategorier av naturtyper ska utgöra ”proxys”, ett slags representanter för biologisk mångfald inom ett visst område.

Vad finns på platsen? Vilket värde har naturtypen? Sammanhanget i landskapet? Svaret på varje frågeställning får ett värde som sammantaget utgör måttet på den biologiska mångfalden inom området.

– Om till exempel ett skogsparti försvinner ger metoden ett värde på hur mycket av den biologiska mångfalden som går förlorad. På samma sätt kan man räkna på värdet av eventuella kompensationsåtgärder, säger Ida Pettersson.

Standard för naturvärdesinventering

Den andra inriktningen som projektgruppen utvärderar är att använda en rad andra indikatorer för att mäta den biologiska mångfalden. En av indikatorerna är naturvärde enligt den svenska standarden för naturvärdesinventering – SS 199000 (se separat artikel).

Standarden är ett ramverk som beskriver principer för hur naturvärdesbedömning ska gå till, vilka kunskapskrav som ska ställas och hur resultatet ska redovisas. Den beskriver inte exakt vilken metod som ska användas utan anger endast att de metoder som används ska vara dokumenterade och bygga på erfarenhet och vetenskaplighet.

– Målet är att utveckla en metod som är anpassad för svenska förhållanden, men ändå möjlig att kugga ihop med de riktlinjer som kommer från till exempel EU, förklarar Ida Pettersson.

Testades i somras

Under sommaren testades de två metoderna i olika naturtyper. Efter en utvärdering i höst kommer man sedan ta beslut om den slutliga utformningen av värderingsmodellen.

En av de stora utmaningarna är, enligt Ida Pettersson, att hitta rätt balans mellan komplexitet och genomförbarhet.

– Även om biodiversitet är ett komplext ämne gäller det att utveckla en metod som är tillräckligt enkel för att bli användbar i praktiken, säger hon.

Mer utvecklingsarbete krävs

Samtidigt måste metoden rymma ett visst mått av flexibilitet för att kunna anpassas efter olika behov och förutsättningar. Utvecklingsarbetet kommer heller inte att avstanna efter att den första versionen av värderingsmodellen är fastställd.

– Biodiversitet är ett dynamiskt område. Precis som för standarder måste det finnas en process för kontinuerliga förbättringar och uppdateringar, sammanfattar Ida Pettersson.

 

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.