Växt- och djurfetter i tankarna

Det finska oljebolaget Neste Oil har utvecklat en ny raffenaderiteknik för att tillverka diesel med växt- och djurfetter som bas. Bygget av det nya raffenaderianläggningen pågår och redan nästa år ska produktionen vara igång.

Neste Oils satsning på biodiesel vid anläggningen i Borgå i Finland är ett resultat av många års forskning på området. Redan i början av 1990-talet påbörjades arbetet med att utveckla en raffenaderiteknik för växt- och djurfetter, men det är först nu som man vågat satsa kommersiellt.

– EUs bränsledirektiv och samhällets efterfrågan av alternativa bränslen gör att det idag finns en affärsmöjlighet med biobränslen som inte fanns tidigare, berättar Johan Grönqvist teknisk chef och ansvarig för Neste Oils enhet för biobränslen.

Består av kolkedjor

Neste Oils metod för att framställa biodiesel skiljer sig från framställningen av RME och FAME, som även brukar kallas första generationens biobränsle. Där använder man sig av en kemisk process som kallas omförestring där man byter ut glycerol mot metanol, vilket ger dieseln egenskaper som skiljer sig en del från vanlig diesel.

Den metod som Neste Oil utvecklat liknar däremot mer traditionell raffenaderiteknik. Efter det att fetterna renats blandas allt djur- och växtfett i en gigantisk gryta där det utsätts för vätebehandling. De stora fettmolekylerna bryts ned och ut kommer rena kolvätekedjor samt restprodukterna propangas och vatten.

I nästa steg justeras köldegenskaperna så att den så kallade klarpunkten, den punkt då vissa komponenter i bränslet börjar kristallisera sig, klarar önskvärd temperatur. Därefter stabiliseras bränslet i en destillationskolonn där restprodukter skiljs ut. Johan Grönqvist framhåller att den stora fördelen med NExBTL, som bränslet kallas, är att det är en kolvätebaserad produkt och alltså innehåller liknande molekyler som fossil diesel.

Allt typ av fett

– Detta innebär att bränslet kan blandas in i vanlig diesel utan att det påverkar bränslets egenskaper, säger Johan Grönqvist.

Andra fördelar jämfört med första generationens biobränslen är att utsläppen av partiklar och kväveoxider är mindre, den har en bättre förbränning och klarar också kyla bra. Dessutom innehåller den inget syre, vilket gör att det i praktiken inte finns något ”bäst före”-datum på det.

Bygget av raffinaderiet är i full gång och beräknas stå färdig i mars nästa år. När anläggningen är uppe i full kapacitet räknar man med en produktion på 500 ton biodiesel per dygn. Upphandlingsavtal med finsk fettindustri är klara och till en början räknar man med att allt djurfett i tillverkningen kommer från finsk produktion. Sedan fyller man upp med växtoljor som importeras från andra länder. Vid framställningen kan alla typer av både hårda och mjuka djur- och växtfetter användas, alltifrån talg, ister och tran till soja-, raps- och palmolja.

– Detta gör att vi har en större flexibilitet när det gäller råvaran och vi blir inte lika känsliga för prishöjningar som exempelvis rapsolja varit utsatt för, poängterar Johan Grönqvist.

Neste Oil har också fler anläggningar i pipelinen. Tillsammans med oljejättarna Total i Frankrike och OMW i Österrike planerar de att bygga två större anläggningar som kan tas i produktion inom ett par år.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.