Våtmarkerna gör comeback

EKOSYSTEMTJÄNSTER Regeringens anslag till våtmarksåtgärder har ökat och förra året restaurerades 6280 hektar med hjälp av pengar från Naturvårdsverket. Samtidigt behövs ännu fler om miljömålen ska nås, och för att hjälpa till med de ökade vattenmängder som klimatkrisen orsakar.

Våtmarkerna gör comeback
Foto: StockAdobe

Regeringen har ökat anslagen till våtmarksåtgärder och för 2021 är anslaget 350 miljoner kronor totalt.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Våtmarkssatsningarna görs inom exempelvis Jordbruksverkets landsbygdsprogram och lokala vattenvårdsprojekt via Havs- och vattenmyndigheten (Lova-projekt).

Inte tillräckligt

Även Naturvårdsverket ger anslag och hjälper till med våtmarkssatsningar i skyddade områden och via LONA. Enligt myndigheten blev resultatet av deras medel för 2020 att nästan 6280 hektar våtmarker åtgärdades.

Fakta

Exempel på projekt som fått bidrag av Naturvårdsverket

• I Kalmar län har småvatten anlagts för att gynna grönfläckig padda. • Osby kommun har anlagt en våtmark på 4,3 hektar inklusive dammvall, öar samt strandängar och ett fågeltorn intill våtmarken. • I Västerbotten har ett av länets finaste rikkärr, Stor-Jenmyren, restaurerats med bland annat igenläggning av 2,5 km diken • I Jönköpings län pågår ett restaureringsprojekt som omfattar 15 skyddade områden. Källa: Naturvårdsverket

Enligt Eva Amnéus Mattisson, projektledare på Naturvårdsverket visar deras uppföljning att restaureringen av våtmarker har ökat i takt med att de statliga bidragen till sådant arbete har ökat.

– Men inte tillräckligt för att nåt miljömålen, säger hon.

Varför är det viktigt att våtmarker får en plats i samhällsplaneringen?

– Våtmarker kan bidra på många olika sätt, lite beroende på vilken typ av problem man behöver åtgärda. De våtmarker som nu anläggs i jordbruksmiljölandskapet till exempel syftar till att kan minska övergödningen. I en stadsmiljö kan de bidra med luftfuktighet och hjälpa till att hantera stora vattenmängder. Och överallt bidrar de med biologisk mångfald.

Som ett exempel på stadsvåtmark som hon själv inspirerats av nämner hon ett projekt i Rålambshovsparken i Stockholm. Där jobbar man med att kontrollera skyfallsflöden och möjliggöra rening och fördröjning av förorenat dagvatten med hjälp av bland annat en skyfallsdamm och en regnpark.

Har du några tips och råd till samhälls- och stadsplanerare som vill jobba mer med våtmarker?

– Läs vår nya vägledning om naturbaserade lösningar för klimatanpassning. Den handlar bland annat om våtmarker och tar både upp hur man kan tänka i de olika stegen och hjälper en att komma fram till om en våtmark är rätt åtgärd.

Guiden finns här

Artikeln är tidigare publicerad i nyhetstjänsten Hållbart Samhällsbyggande

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.