Vätgasen på väg ut i verkligheten

Energi Vätgas kan driva bilar, användas för att tillverka järn eller värma hus. Nu installeras ett vätgassystem i Vårgårda, där solenergi ska lagras för att ge värme och el. Jan Thorsson på Vårgårda Bostäder vill inspirera fler att använda vätgas. Men än så länge är tekniken dyr.

Vätgasen på väg ut i verkligheten
Illustration Vårgårda Bostäder

– Det här är spännande, säger Jan Thorsson, vd för det kommunala bostadsbolaget Vårgårda Bostäder i Västra Götaland.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Det han talar om är energiförsörjningen i ett kvarter som just nu håller på att byggas om. Sex hus med sammanlagt 172 lägenheter kommer att ha solceller på taket och i ett ombyggt pannhus intill kommer det att finnas tankar med vätgas och en elektrolysör.

Det är elektrolysören som spjälkar vatten till syre och vätgas. Syret släpps ut medan vätgasen går till gastankarna där den lagras till de dagar då systemets batterier tömts och inga solstrålar fyller på. Då strömmar vätgasen i nedgrävda rör till bränsleceller i de sex fastigheterna och omvandlas där till el för att driva pumpar, ventilation, värmepumpar med mera. Överskottsvärmen från bränslecellerna får värma varmvatten. Medan batterilagret är dimensionerat för att klara driften i en till två dagar, ska vätgasen stå för energiförsörjningen under längre perioder, framför allt under vintern.

– En fördel med gasen är att den går att komprimera, vilket gör att den tar mindre plats, säger Jan Thorsson, som bedömer att energilagret kommer att behöva ett utrymme på ungefär tio kubikmeter per byggnad.

Över året ska husets eget system klara all energi för fastigheten, och fjärrvärmenätet kommer att kopplas ifrån. Men elnätet ska inte kopplas bort. Därifrån kommer hyresgästerna fortfarande att få sin egen el, och elnätet ska också stå för reservkraft till fastigheten.

– Men det ska inte behövas mer än några dagar per år, säger Jan Thorsson.

Vill nå hållbart samhälle

Utrustningen som krävs för det hela beräknas kosta 24 miljoner kronor för de sex flerfamiljshusen, vilket motsvarar tio procent av entreprenadkostnaden. Dyrast är gastuberna för lagring. Men Jan Thorsson vill helst inte tala om kostnader, eftersom han anser att för många stirrar sig blinda på det. Det handlar inte bara om pengar utan också om kommunens strävan efter att vara ett hållbart samhälle, menar han. Och kostnaden går snart ner, spår han.

– Jag är helt övertygad om att det kommer att se helt annorlunda ut redan om ett halvår. Utvecklingen går fort, säger Jan Thorsson.

Inflyttning i november

Att bara investera i teknik för att lagra solel är inte tillräckligt för att bli självförsörjande på el. De sex flerbostadshusen är från miljonprogramsåren, och ska nu renoveras och energieffektiviseras ordentligt. Det första huset ska vara klart för inflyttning i november, sedan följer de andra fastigheterna efter. Allt ska vara klart till år 2021.

Fler användningsområden

Men inte bara Vårgårda satsar på vätgas. Sedan tidigare finns privata installationer av bränsleceller, och Mariestads kommun ska bygga två förskolor som – om möjligt – ska frikopplas från elnätet tack vare vätgasen.

Vätgasdrivna fordon finns det också. Toyota, Honda med flera har fordon rullande sedan flera år, men i Sverige är de så få att de inte nämns i fördelningen av olika fordon i Naturvårdsverkets statistik över bränsleanvändning. Runtom i världen körs även vätgasbussar. Även i Stockholms gjordes ett försök, som dock inte ledde vidare.

En anledning till detta är att för fordon är batterier en svår konkurrent till vätgasen. Enligt Jonas Lindmark hos Energimyndigheten är vätgassystem mindre energieffektivt än batterier. Bara en del av den el som kommer från solcellerna kan användas för att driva bilen, först och främst på grund av att den måste omvandlas i två steg för att komma till nytta.

– Vätgas används mest i trafiken i länder där det finns mycket naturgas. Då handlar det om att minska mängden lokala emissioner, berättar Jonas Lindmark.

Ståltillverkning

Vätgas kan också användas till annat än bränsle, som att ersätta kol i stålindustrins masugnar. Där finns inte mycket som kan konkurrera med gasen. Då handlar det om en kemisk process som omvandlar järnoxid i järnmalm till järn. Används vätgas istället för kol för att skilja järn från syre i malmen blir restprodukten vatten istället för koldioxid. Den första februari startade projektering av en pilotanläggning för fossilfri ståltillverkning i Luleå och Malmfälten. Ståltillverkning står i dagsläget för tio procent av Sveriges utsläpp av koldioxid.

Det i sig räcker för att det ska vara intressant att utveckla tekniken för att spjälka vatten.

Faktaruta:

 

Bildtexter:

Med hjälp av bland annat vätgas ska sex miljonprogramshus i Vårgårda blir självförsörjande på energi. Illustration Vårgårda Bostäder

Jan Thorsson, vd på Vårgårda Bostäder. Foto Vårgårda Bostäder

Toyota Mirai tankas med vätgas.

Foto Toyota

Fakta

Forskare hoppas pressa kostnader

För att få de energirika syre- och väteatomerna i vattenmolekyler att frigöra sig från varandra används katalysatorer, ofta av dyra material som platina, iridium och rutenium. Men jakten på billigare katalysatorer pågår i forskarvärlden. På KTH finns en grupp som utvecklat en metod där nickel, koppar och järn används. Den anses så lovande att den presenterats i en artikel i den prestigefyllda vetenskapstidningen Nature.– Det handlar om grundforskning. Vi har inte kontaktat något företag eller analyserat hur mycket billigare det blir med vår teknik, säger professor Licheng Sun som leder forskargruppen på KTH.I Umeå har den internationella forskargruppen Bio4Energy satsat på plast och en katalysator av melamin.– Systemet vi har tagit fram är robust, skalbart och billigt. I princip skulle man kunna driva de här systemen med saltvatten från havet, säger Jyri-Pekka Mikkola, professor vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste