
2 000 meter ner i marken är det mer än 50 grader varmt. I Danmark, Tyskland, Polen och Litauen finns redan i dag fungerande värmeverk som utnyttjar denna så kallade geovärme. Nu gör Sydkraft ett försök att borra geovärmebrunnar för att om möjligt byta ut en del av sin gasförbränning.
– Fördelen med geovärme är att den är helt emissionsfri. Om man använder en geovärmeanläggning som producerar 100 GWh per år i stället för att bränna gas minskar koldioxidutsläppen med 20 000 ton per år, berättar Sydkrafts projektledare Mats Egard.
Porös sandsten
Värmen i marken kan man komma åt genom att pumpa upp vatten som finns där berggrunden är porös. I större delen av Sverige består berggrunden av urberg, och där finns inget vatten att ta upp. Men i sydvästra Skåne består marken ner till 2 000 meters djup av skikt av sandsten, lersten och kalksten. I sandstensskikten, som är porösa och består av upp till 25 procent hål, finns vatten som går att pumpa upp. Första steget i att bygga en geovärmeanläggning är att ta reda på var och på vilket djup sandstensskikten finns genom seismologiska undersökningar. Ambitionen är att hitta sandsten så djupt som möjligt. Därefter borrar man en brunn och kontrollerar att det finns tillräckligt mycket vatten att hämta upp.
– Vi håller på att testa vattenmängden i två zoner, en omkring 1 900 meter där det är 63 grader varmt och en på omkring 1 700 meter där temperaturen ligger på 53 grader, säger Mats Egard.
Lånar värmen
I en färdig anläggning pumpas vattnet upp genom brunnen och leds till ett värmeverk där värmen genom absorptionsvärmepumpar övervinns till fjärrvärmevatten. Sedan pumpas det kalla vattnet ner igenom genom en annan brunn, vars nedre del befinner sig 1,5 kilometer från den första.
– Vi lånar bara värmen från berggrunden och utvinner inget vatten. Dels är det väldigt salt och därför inte miljövänligt att släppa ut, dels skulle vi då dränera berggrunden på vatten och det är ingen hållbar lösning, säger Mats Egard.
Det uppumpade vattnet har också för låg temperatur för att användas direkt som fjärrvärmevatten, eftersom detta måste vara omkring 85 grader.
Vattnet som pumpas ner kommer långsamt att rinna tillbaka till ursprungsplatsen där det kan pumpas upp på nytt. Till slut kommer dock berget att svalna så att vattnet inte längre är intressant att pumpa upp. Mats Egard tror att anläggningen kommer att kunna användas i 30-40 år innan berget blivit för kallt.
Drivs med ånga
Absorptionsvärmepumparna drivs med ånga från en biobränslepanna som redan finns i anläggningen och levererar fjärrvärme. Vattnet kommer att pumpas upp med hjälp av en eldriven pump på 600 meters djup i den ena brunnen. Nedpumpningen görs med en pump i anläggningen. Dessa drar tillsammans 1-1,5 MW el, samtidigt som anläggningen kommer att ge cirka 15 MW värme eller 90-100 GWh per år. Det motsvarar nästan 5 procent av ett års fjärrvärmeproduktion i Malmö.
Om Sydkrafts anläggning fungerar bra och är lönsam finns funderingar på att borra på fler håll.
– Behovet av varmvatten på sommaren sätter en gräns för hur mycket geotermi vi kan ha, eftersom brunnarna kostar för mycket för att ha stillastående under en del av året. Men jag tror att det skulle kunna löna sig med två brunnar till, säger Mats Egard.
Fakta
Sydkrafts geotermiprojekt
Sydkraft Värme AB började i juli i år borra en brunn för geovärme i Norra hamnen i Malmö. I den 2 110 meter djupa brunnen pågår nu provpumpningar på 1 862-2 070 samt 1 615-1 828 meters djup. Testerna ska utvisa om det finns tillräckligt mycket vatten för att anläggningen ska vara lönsam.
Sydkraft räknar med att pumpa upp ungefär 325 kubikmeter vatten i timmen. Detta ska producera omkring 100 GWh per år, vilket motsvarar uppvärmning av cirka 4 000 villor eller 8 000 lägenheter.
Om det visar sig finnas tillräckligt mycket vatten kommer ytterligare en brunn att borras nästa sommar där vattnet ska pumpas ner sedan det använts. Anläggningen beräknas vara i gång hösten 2004.