Vårbudgeten ur 2030-perspektiv: Sju saknade sakupplysningar

1. Utsläppsberäkningar. Klimatminister Pourmokhtari utlovade att den klimatpolitiska handlingsplanen skulle innehålla utsläppsberäkningar, som ju är nödvändiga för att kunna agera kostnadseffektivt. När planen till slut inte innehöll några beräkningar, skulle de istället komma i budgeten – men i vårbudgeten finns det inga utsläppsberäkningar. Inte heller de nu så välkända diagrammen över hur utsläppen med hittills okänd politik ska nå lagliga nivåer år 2030 och 2045 är med, bara ett diagram som slutar år 2022. ”Det kommer många budgetar” har Pourmokhtari förvisso sagt, men eftersom regeringen så starkt betonar att klimatpolitiken ska vara kostnadseffektiv – det nämns 98 gånger i handlingsplanen – så vore det lägligt att snart få någon form av utsläpps- och kostnadsberäkningar.

• Infrastruktursatsningar. Vårbudgeten och vårändringsbudgeten 2024 är stora; nästan 17 miljarder kronor omfattas mot 3 miljarder i fjol. Den största satsningen går till flyget, med 1 035 miljoner kronor ”för att i möjligaste mån undvika kraftiga avgiftshöjningar.” Inget annat trafikslag får öronmärkta medel, inte ens indirekt genom t.ex. stöd till kommuner och regioner för kollektivtrafiken. Det rimmar illa med regeringens betonande av att vardagsresandet ska underlättas – som för de flesta inte är med flyg. Att flygmiljarden helt saknar klimatkrav strider både mot Peter Normans utredning om samhällsbetalt flyg och mot regeringens egen skrivning i vårbudgeten att ”Principen om att förorenaren ska betala ska gälla.”
  En miljard jämt går till att reparera E6:an i Stenungsund. ”De extra medlen gör att underhåll av infrastruktur i andra delar av Sverige kan utföras enligt plan”, skriver regeringen – men transportbranschen håller inte med. Två urspårningar på kort tid på Malmbanan, med exportförluster i miljardklassen, pekar liksom den rekordåliga punktligheten under vintern på att järnvägen akut behöver upprustas. Att också Nato har påpekat att järnvägen snabbt behöver förbättras förbigår regeringen med tystnad; skrivningarna om Nato tycks helt fokusera på att motivera Sveriges medlemskap.
• Energiomställningen. För näringslivets omställning är det viktigaste enligt vårbudgeten ”trygg och kostnadseffektiv leverans av fossilfri energi”. Det är i linje med den nyligen presenterade Energipolitiska inriktningspropositionen som fick mycket kritik för att den inte tydliggör hur tillgången på el ska lösas i relativ närtid. Det hade regeringen kunnat utveckla nu, men nöjer sig med att slå fast att ”Arbetet med att få ny kärnkraft på plats i Sverige fortsätter”. Nya reaktorer en bra bit in på 2030-talet är för sent för de som nu vill etablera batterifabriker, investera i elflyg eller ställa om sin lastbilsflotta till el – och utan en bred politisk överenskommelse är det inte mycket att lita på.
• Fordonsförnyelsen. Regeringen förstärker förvisso Klimatklivet med 100 miljoner kronor vilket ”bl.a. kan finansiera investeringar i laddinfrastruktur som skapar förutsättningar för eldrivna vägtransporter att snabbare ersätta fossila drivmedel” – men också allt möjligt annat. Sedan 27 februari 2024 får Klimatklivet inte längre bevilja bidrag till personbil, lätt lastbil, lätt buss, buss klass I eller arbetsmaskiner. En ny premie för eldrivna lätta lastbilar har direkt fått positiv effekt, men regeringen ger inget besked om ny stimulans för el- och gasbilar och är den utlovade premien för den som skrotar sin bil och skaffar ny elbil försenad eller skrotad? Kanske har regeringen tänkt om och återkommer med något med större effekt?

• Drivmedelsbytet. ”Skatterna ska samordnas med andra styrmedel så att styrningen blir samhällsekonomiskt effektiv och skapar legitimitet för klimat-, miljö- och folkhälsopolitiken”, skriver regeringen – men hittills har ju motsatsen gällt, med sänkt skatt på fossila drivmedel och återbäring på energiskatten för alla, istället för riktad stimulans till de som verkligen behöver det. I promemorian som föregick skattesänkningen anges att skatten från år 2025 åter ska sättas utifrån vad som krävs för att nå beslutade mål.
  Sänkningen av reduktionsplikten nämns hela tio gånger i vårbudgeten, mestadels utifrån hur det gynnat hushållens ekonomi, vilket dock i en finstilt fotnot förklaras vara ”ett mycket osäkert antagande”. Inte ett enda ord om vad som sker efter år 2026 – trots att remissinstanserna betonat vikten av tydliga besked. För drivmedlen hade tydliga besked varit välkomna nu, när kommer de?
• Nedskärningarna. Enligt regeringens senaste prognos går det åt 18 999 miljoner kronor inom budgetanslaget ”Klimat, miljö och natur” i år. Redan nästa år ska det minskas till 15 343 miljoner kronor, med minskade klimatinvesteringar, slutlig avveckling av klimatbonus samt lägre anslag för skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö. Detta samtidigt som anslagen för ”Energi” och ”Kommunikationer” också minskas (utgiftsområdena 20, 21 och 22 i budgeten). 2026 minskas dessutom Industriklivet och 2027 är det dags för ”minskade anslag för klimatinvesteringar”. Klimatministern har motiverat att större nya klimatsatsningar får vänta tills utredningen om styrmedel är klar (2027) eftersom hon inte vill ”killgissa” vad som gör störst nytta – hur kan då stora nedskärningar ske utan utredning och underlag?

• Klimatmålens uppfyllande. Regeringsförklaringen slår fast att de nationellt beslutade klimatmålen ska nås, och klimatminstern var tillsammans med regeringens utredare John Hassler mycket harmsen över den som menade att målen kan vara på väg att strykas.  Men Klimatpolitiska Rådet och nu senast Naturvårdsverket visar att målen är mycket långt borta och att utsläppsgapet ökar. För Sveriges åtagande inom EU ESR är läget ännu mer prekärt; målet kumulativt och utsläppsökningarna på cirka 5 miljoner ton per år 2024-2026 måste alltså tas igen senare. Hur det ska gå till nämner regeringen inte alls, bara att när ”inflationen stabiliseras på en låg nivå […] möjliggörs en effektiv klimatomställning”. Det är kanske inte riktigt de konkreta besked och den tydliga färdplan många hoppats på och förväntat sig.

Mattias Goldmann
2030-sekretariatet

Idag tisdag den 16e april kl 10.00-10.50 går Mattias Goldmann igenom vårbudgeten och vårändringsbudgeten i webinarium.