Analys: Vårbudgeten ger 13 slutsatser om regeringens klimatplaner

Regeringen har nu presenterat 2023 års ekonomiska vårproposition och Vårändringsbudget för 2023 – två helt centrala dokument för att förstå och bedöma regeringens politik inom klimat och miljö, energi och infrastruktur. Här är 13 slutsatser, med konkreta siffror och text från budgetdokumenten – vi har läst dem så att du ska slippa!

1. Anslagen halveras. Utgiftsområde 20 ändrar namn till Klimat, miljö och natur för att återspegla den redan kända förändringen av departementens organisation. Trots det bredare fokuset, minskar anslaget åren 2023-2026 med 56.1%, enligt följande:
   2023: 19.6 mdr kr
   2024: 14.7 mdr kr
   2025: 10.0 mdr kr
   2026:   8.6 mdr kr
   De minskade anslagen beror på till stor del på att en rad större utgiftsposter stryks eller minskas; Klimatbonusen för bilarna har tagits bort och under mandatperioden tycks Industriklivet, Klimatklivet och Stadsmiljöavtalen gå samma väg.”För att säkerställa kostnadseffektivitet” är regeringens ordval, dock har bl.a. Klimatklivet i externa utvärderingar bedömts vara just kostnadseffektivt.
2. Reduktionsplikten ska sänkas – men till vad? Naturvårdsverket konstaterade i sitt underlag till den kommande klimathandlingsplanen att behovet av kompletterande åtgärder är helt beroende av hur mycket reduktionsplikten sänks och hur länge sänkningen varar. Det är intressant att notera att skrivningarna från regeringsförklaringen och budgetpropositionen i höstas om ”Europas lägstanivå” ersatts med det mer allmänt hållna ”Kostnadsdrivande regleringar reformeras, exempelvis sänks reduktionsplikten fr.o.m. den 1 januari 2024”. Vad det innebär är föremål för hårda förhandlingar.
3. Förnybart blir fossilfritt – med fokus kärnkraft. Regeringen aviserar i vårbudgeten att de ”sätter upp ett nytt energipolitiskt mål om 100 procent fossilfri elproduktion”, istället för det tidigare målet om 100% fossilfritt. Skillnaden däremellan är i huvudsak kärnkraften, men också vindkraft. Regeringen har ”påbörjat arbetet med att bana väg för ny kärnkraft i Sverige”; förbudet mot att bygga kärnreaktorer på andra platser än där det redan finns anläggningar tas bort och antalet reaktorer i drift ska inte längre begränsas till tio. Detta ska i höst preciseras i en energipolitisk inriktningsproposition samt en proposition för att främja förenklad och förkortad miljötillståndsprövning, dä Sveriges geologiska undersökning (SGU) får i uppdrag att korta handläggningstiderna.
4. Utsläppsminskningar ska ske utomlands. Anslaget ”Insatser för internationella klimatinvesteringar” höjs med en dryg miljard kronor, till 1.5 mdr kr för åren 2024–2032. Utifrån Parisavtalets artikel 6 ska Sverige kunna ”ingå storskaliga och långsiktiga avtal” där vi finansierar utsläppsminskningar i utvecklingsländer och tillgodogör oss hela eller delar av dessa. Avtal finns redan med bl.a. Ghana och Nepal.  Sveriges klimatpolitiska ramverk tillåter ju att 15% av utsläppsminskningen till 2045 års ”nettonoll” sker utomlands, medan EU:s fördelning av klimatmålen för 2030 och 2050 inte tillåter detta.
5. Gruv-öppning. Regeringen är inte lika tydlig som förre näringsminister Thorvaldsson ”älskar gruvor”, men SGU ska ”förstärka arbetet för att främja mineralutvinning och bidra till en tryggare försörjning av de mineraler och metaller som är kritiska för samhällets funktion, samt bidra till omställning till grön energi och högteknologisk utveckling.” Vilka dessa är och vad det konkret innebär preciseras inte nu.
6. Biodrivmedlens roll fortsatt oklar. Efter att EU hastigt stoppade skattebefrielsen för biogas, har kommissionen gett medlemsländerna tillåtelse att genom GBER nationellt skattebefria hållbara biodrivmedel. ”Regeringen vill ge goda förutsättningar för alla fossilfria energislag”, står det i vårbudgeten men någon signal om skattebefrielse innehåller inte vårbudgeten, enbart den lite kryptiska skrivningen ”Regeringens ambition är också att hushållens fossila gasanvändning på sikt bör minska”.
7. Skogen brukas hårdare. Propositionen anger att ”Regeringens prioritering är att det svenska skogsbruket inte ska begränsas, utan fullt ut kunna bidra till att uppnå såväl klimatmålen, som jobb och tillväxt i hela landet” men också ”Skogen är även viktig för att värna den biologiska mångfalden”. Konkret skiftar fokus nu till frivilligt skydd, med 40 miljoner kronor extra för att ”skogsägare som frivilligt valt att skydda sin skog snabbare ska få ersättning för detta”.
8. Infrastrukturinriktningen dröjer. Nästa år minskas anslagen för infrastrukturen, för att åter öka år 2025-26 då infrastrukturpropositionen ska börja genomföras. Vi vet vad som inte ska satsas på, som nya stambanor för höghastighetståg – men runt om i landet behövs besked om vad som kommer istället. Inga sådana besked ges i vårbudgeten, som tvärtom fortsatt hänvisar till den förra s-regeringens infrastrukturproposition.
9. Fordonsstimulansen tycks utebli. Efter att regeringen snabbavvecklade bonusen för el- och gasbilarna, har försäljningen till privatpersoner minskat. Bl.a. Naturvårdsverket och Mobility Sweden efterfrågar någon form av riktad stimulans, men vårbudgeten ger inga besked, förutom den sedan tidigare kända satsningen på laddinfrastruktur.
10. Klimatanpassning utan stöd. Propositionen anger att ” Klimatförändringar är fortsatt ett av vår tids största hot och väntas påverka samhället genom bl.a. havsnivåhöjningar, temperaturökningar och allt vanligare extremväder” Därtill ”Dessutom utgör klimatförändringar och extrema väderhändelser en osäkerhet eftersom de kan medföra stora kostnader för såväl individer och företag som samhället som helhet.” Någon konsekvens av dessa resonemang är dock svår att skönja i budgeten, t.ex. finns inga nya eller utökade anslag för klimatanpassning.
11. Elstödet – slut efter tvåan. Något besked om när det andra elstödet ska delas ut eller hur det ska ske ges inte. Däremot kan man mellan raderna läsa att det nu är slut på denna typ av generella stöd; insatser ska tydligare gå till de som är hårdast drabbade och utgiftsområde 21 Energi minskar i omfattning 2023 trots att stödet till energieffektiviserande åtgärder i småhus med låg el- och energiprestanda ökar.
12. Sänkt skatt på bensin och diesel – inga besked. Regeringen anger att den sänkta energiskatten på bensin och diesel ”bedömdes öka hushållens konsumtionsmöjligheter med knappt 4 miljarder kronor och ha störst betydelse i den nedre delen av inkomstfördelningen”. Det är i motsats till många ekonomers bedömning att de med låga inkomster snarare gynnas av billigare kollektivtrafik. Budgeten innehåller uttryckligen inga nya stöd till kollektivtrafiken, men heller inte – vilket är välkommet ur klimatsynpunkt – nya skattesänkningar på fossila drivmedel.
13. Plastpåseskatten avskaffas (troligen). Med argumentet ”Det är viktigt att miljöpolitiken är effektiv och inte i onödan försvårar människors vardag”, aviserar regeringen att den i höst remitterar ett förslag om att avskaffa eller kraftigt sänka skatten på plastbärkassar – klimatministern har formellt rätt i sitt påpekande att det alltså inte sker nu.

Vad händer nu? Riksdagen ska behandla propositionerna, med slutligt beslut i kammaren planerat till den 20 juni. Förvänta dig dock inte stora skillnader mot regeringens förslag; förvisso har regeringen inte majoritet, men budgeten är redan förhandlad med Sverigedemokraterna och några skarpa protester från t.ex. Liberalerna är inte att vänta.

Därtill kommer följdändringar, t.ex. i form av kompletterade regleringsbrev till statliga myndigheter och ägardirektiv till statliga bolag. Fler propositioner är också att vänta, även om det ännu är oklart om klimathandlingsplanen blir en proposition eller ett dokument i annan form. Regeringen aviserar också att ”den statliga organiseringen på klimatområdet ses över”; det kan alltså komma mer än den nu genomförda förändringen där miljödepartementet upphörde.

Mattias Goldmann

Läs vårpropositionen här

Läs vårändringsbudgeten här