Inga produkter i varukorgen.
I praktiken: Vägen mot klimatneutrala läkemedelsprövningar
LIVSCYKELANALYS
Ett läkemedelsföretag har nu utvecklat ett verktyg för att beräkna koldioxidavtrycket i deras kliniska prövningar. Enligt företaget är mätningarna ett första steg mot klimatneutrala studier i framtiden.
Hälso- och sjukvårdssektorn beräknas stå för fyra till fem procent av de globala koldioxidutsläppen
Läkemedelsindustrin är ansvarig för att rädda miljontals människoliv. Samtidigt har dess verksamhet en betydande inverkan på miljön – inte minst från de tusentals kliniska prövningar som genomförs varje år.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Läkemedelsföretaget Aztrazeneca har nu börjar jobba med att minska klimatavtrycket från dessa kliniska prövningar, alltså processen där man testar potentiella mediciner på försökspersoner.
– Vi har gjort världens första livscykelanalys av en klinisk prövning. Den hjälpte oss att identifiera vad som driver koldioxidutsläppen i våra studier, säger Rebecka Adolfsson Pregmark, om leder hållbarhetsarbetet för kliniska studier inom forskning och utveckling på AstraZeneca, till Miljö & Utveckling.
Läkemedelsutveckling kan delas in i fyra olika stadier: tidig forskning, tidig tillämpad forskning, prekliniska tillämpade studier och kliniska studier.
– I fas 3 och 4 av klinisk utveckling, som vi kallar det, görs stora studier på många patienter runt om i världen. Det är inte ovanligt att en klinisk prövning omfattar 25–30 länder. När vi ser på vår livscykelanalys kan vi se att mycket av utsläppen uppstår i logistiken kring våra prövningar. Till exempel när patienter och personal åker till och från sjukhusen, vi skickar även mycket material, läkemedel, och prover, fortsätter Rebecka Adolfsson Pregmark.
Har ni endast mätt ert koldioxidutsläpp eller har ni även vidtagit åtgärder?
– Livscykelanalysen var det första steget i att förstå vår egen klimatpåverkan, men vi har även implementerat ett ramverk för hur vi ska forma våra kliniska studier så att de blir så miljövänliga som möjligt.
Astrazeneca håller även på att ta fram och implementera en åtgärdsplan som sträcker sig framåt i tiden. Målsättningen är att man ska kunna genomföra koldioxidneutrala kliniska prövningar i framtiden.
Hur ser arbetet ut mer konkret?
– Eftersom mycket av vår klimatpåverkan sker när personer reser till och från sjukhusen så har vi sett över hur besöken kan optimeras. Det kan exempelvis handla om att minska antalet sjukhusbesök eller antalet prover. Det finns även tekniska lösningar som vi hela tiden tittar på, vi använder mer och mer digitala verktyg som förhoppningsvis kan göra att visa delar av prövningarna kan ske på distans.
Vad är er största utmaning ur ett hållbarhetsperspektiv?
– Det måste nog vara det globala perspektivet. Att så många studier drivs på plats, över hela välden. Den största utmaningen är att hitta klimatsmarta lösningar utan att kompromissa på kvalitet eller patientsäkerhet.
