Forskare: Stor förvirring kring kolinlagring

I studien har forskarna granskat 100 vetenskapliga artiklar om markkol för att undersöka användningen av termer som ”kolinlagring” och liknande ord.

Resultaten visar att endast fyra procent av artiklarna använde begreppen korrekt. Dessutom förväxlade tretton procent av artiklarna begreppet ”kolinlagring” med ”kollager”, vilket forskarna noterar är direkt felaktigt. De förklarar att kollager refererar till storleken på kolförrådet, medan kolinlagring handlar om nettot av upptag av koldioxid från atmosfären.

– När man inte särskiljer begreppen kan det leda till att klimatpolitiska beslut inte leder till avsedda effekter vilket såklart är problematiskt, säger Thomas Kätterer, professor i systemekologi vid SLU, i en kommentar.

Resultaten pekar på att åtgärder för kolinlagring ofta missförstås. Att öka kolförrådet i kolrika marker minskar vanligtvis kolförlusten, vilket är positivt för klimatet. Men sådana åtgärder genererar inte negativa utsläpp som behövs för att kompensera långvariga utsläpp i atmosfären.

Dessutom leder inte alla kolinlagringsåtgärder automatiskt till att begränsa klimatförändringar, särskilt med hänsyn till koldioxidläckage och andra växthusgasers utsläpp. Effekten av åtgärderna minskar över tid. Dessa insikter är viktiga för beslutsfattare och andra aktörer när de bedömer klimatåtgärders effekter.

Forskarna föreslår några bestämda definitioner för att alla ska förstå begreppen likadant. Genom att ha gemensamma definitioner tror forskarna att vi kan skapa klimatstrategier som verkligen minskar klimatförändringarna.