USA:s rekordstora klimatpakt i 12 punkter

1. Störst någonsin

Först själva volymen: Pakten anges vara på USD 369 miljarder, drygt det tiodubbla i svenska kronor, varav ungefär två tredjedelar är direkt klimatrelaterade.

Mer korrekt vore att ange ”upp till” detta belopp, eftersom mycket handlar om stimulanspaket som kanske inte kommer att utnyttjas fullt ut. I gengäld blir den totala investeringen mångfalt större, eftersom många av satsningarna är delfinansieringar på cirka 20 % av totalbeloppet.

Ingenstans i världen (beroende på hur man räknar Kinas femårsplaner) har ett så stort klimatpaket någonsin sjösatts.

2. I samklang med målen

USA har utlovat att minska sina utsläpp med 50-52% fram till 2030 jämfört med nivåerna 2005. Rhodium Groups analys (se länk sist i texten) visar att paketet kan minska utsläppen 31-44% med 40% som troligaste utfall, jämfört med 24-35% utan paketet. Dessutom har Biden utlovat 100% grön el 2035, mot cirka 40% 2021.

Med IRA kan upp till 81% nås 2030, bland annat genom att befintlig kärnkraft inte läggs ner och andelen ny förnybar el mer än fördubblas. Samtidigt minskar hushållens energikostnader och USA:s säkerhetspolitiska läge förbättras.

3. Antiinflation?

Jodå. Att världens största klimatpaket fått titeln Inflation Reduction Act kan förvirra, men har täckning: inflationen i USA drivs i hög utsträckning av stigande priser på el och energi för uppvärmning och transporter. Med effektivisering, mer förnybar el och fler elbilar kan prisökningen hållas i schack, även om många menar att den effekten först blir tydlig längre fram.

4. The big no-no: Utsläppshandel och koldioxidskatt

Låt oss börja med vad som inte finns med; en federal skatt på utsläpp eller en nationell utsläppshandel är inte bara otänkbart för republikaner (som alla röstade emot paketet även utan detta), utan också för många demokrater i swing states. Delstater som Kalifornien fortsätter däremot med sina system, utan begränsningar.

5. Social profil på frihandelns bekostnad

Snart sagt alla stöd har en uppräkningsfaktor, ända upp till en femdubbling, om produktionen sker i Nordamerika, med rimliga arbetsvillkor, i särskilt eftersatta områden eller där fossilindustrin tidigare dominerat. Det gäller till exempel elbilar och dess komponenter, solceller och vindkraftverk.

Sammanlagt har stöd på USD 60 miljarder denna profil, vilket gagnar till exempel Tesla, men EU-kommissionen hotar att dra USA inför domstol utifrån att det skulle bryta mot WTO-regler.

6. Elbilsbonus

Dagens skatteavdrag på USD 7 500 för elbilar förlängs och taket på hur många bilar enskilda tillverkare får kredit för tas bort. Elbilsförsäljningen ökar med en dryg tredjedel jämfört med utan IRA, men begränsas av kraven på ökande amerikansk andel av tillverkningen och tak på hur dyr bilen får vara (USD 55 000 för personbilar, 80 000 för pickup och SUV) och hur mycket den som får avdraget får tjäna införs (USD 150 000/år).

Ett nytt avdrag på USD 4 000 införs för begagnade elbilar, dock bara för de som tjänar max USD 75 000/år och bara för bilar med en prislapp på under 25 000 USD.

Elbilspremien på USD 7 500 gäller elbilar, vätgasbilar och laddhybrider med minst 7 kWh batteri, förutsatt att de slutmonteras i Nordamerika, och att en viss andel kritiska mineraler och metaller kommer härifrån, med målet 100% 2028.

Eldrivna transportfordon får en premie på 30% av kostnaden eller den faktiska merkostnaden jämfört med motsvarande fossilbil (det lägsta av dessa belopp), dock högst USD 40 000. Premierna gäller till och med 2032.

7. Förnybart

Produktionen av förnybar energi gynnas med en rad produktionsstöd samt 1,5 US-cent per kWh. Det bedöms sammantaget ge en tredubbling till 2030, med 550 GW ny el från vind, sol, geotermisk energi, biomassa, viss vattenkraft och andra rena källor, motsvarande behoven för 110 miljoner hem.

Den som investerar i sol, bränsleceller, småskalig vind, energilager, biogas och mikronät kan göra upp till 30% skatteavdrag till och med 2024, grön vätgas gynnas med 0,60 USD/kilo de första tio åren, uppräknat med inflation, med stegvis lägre ersättning om kilomatpåverkan är högre än 0,45 kg CO2/kg gas.

Förnybara bränslen får till och med 2024 0,50 USD/gallon i skatterabatt, USD 1 för biodiesel med ett extra tillägg för jordbruket och andra generationens biobränsle.

Grönt flygbränsle stimuleras från nästa år med upp till USD 1,75/gallon. Med dagens priser gör detta biobränslena konkurrenskraftiga med de fossila.

Dessutom stimuleras utbyggnaden av infrastruktur för biobränsle med USD 500 miljoner, till exempel för förvaring och blandning.

8. Koldioxavskiljning

”Multi-megaton” koldioxid ska lagras i bergrum, i mark och i skog, direct air capture (DAC) får tolv års skattereduktion och upp till 180 USD per ton, för anläggningar som fångar upp minst 75% av koldioxiden och är av en viss minsta storlek. CCS och DAC bedöms öka med 35-40% till drygt 100 miljoner ton CO2 år 2030 och fördubbla volymen därefter.

9. Kärnkraften och naturgasen

Kärnkraftverk som betalas av skattebetalare får ett nytt skatteavdrag på upp till 1,5 US cent per kWh, som sänks om elpriset är över 2,5 US cent per kWh. Det kan till och med 2032 betyda USD 30 miljarder till kärnkraftsindustrin och tänks leda till att ett antal befintliga reaktorer inte avvecklas, men inte till någon ny kärnkraft.

Årliga miniminivåer för markförsäljning för gas och olja slås fast; en knapp miljon hektar onshore och 25 miljoner offshore. Det är dock inte givet att det finns några köpare, än mindre att områdena faktiskt används för detta. Samtidigt beläggs metanutsläpp med en avgift på upp till USD 1 500 per ton och råolja och importerade petroleumprodukter ska betala en ”Superfund tax” på 16,4 US cent per fat som ska finansiera saneringen av förorenade industriområden. Kol har redan en särskild skatt på USD 1,1 per ton (hälften i öppna gruvor), som nu permanentas.

10. Energieffektivisering

Energieffektivisering gynnas med 30% av kostnaden upp till USD 2000 per år och skattebetalare, till exempel för tilläggsisolering av fönster och dörrar. För byggnader vars energianvändning minskar med minst 25% sänks fastighetsskatten med USD 0,50 per kvadratfot, upp till det dubbla med högre effektivitet.

11. Skattereglerna avgör

Mycket av USA:s system baseras på skatteavdrag, vilket blir problematiskt om skattebasen att göra avdrag från är för liten. Därför vidgas nu möjligheterna att flytta avdragen i verksamheten; en teknisk finess som kan få stor betydelse inte minst på elmarknaden. För privatpersoner kan det få stor betydelse att man nu kan välja att få en premie vid inköp istället för ett skatteavdrag, som är mer svårbedömt.

12. Vad mer?

Flera satsningar i Build Back Better-paketet som båda partier enats om är inte med i IRA, som stöd för elnät, CO2 pipelines och energieffektivisering i byggnader. Mycket av detta tänks komma i nya byggregler, medan klimatanpassning (som i IRA får futtiga 4 mdr USD specifikt för sydvästra USA) hanteras i kommande säkerhetsprogram och nästa års Farm Bill hanterar lantbrukets utsläpp och lagring av koldioxid.

– Mattias Goldmann, Goldmann Green

Här finns Rhodium Groups analyser:

Climate Clean Energy Inflation Reduction Act

Inflation Reduction Act

Läs Politicos sammanfattningar

https://www.politico.com/news/2022/08/07/inflation-reduction-act-climate-biden-00050230

https://www.politico.com/news/2022/07/28/manchin-oil-gas-biden-schumer-climate-bill-00048514

Här finns själva lagtexten.

Artikeln har uppdaterats.