Unik rapport: Så kan cirkulär ekonomi rädda den biologiska mångfalden

Biologisk mångfald En snabb omställning till en cirkulär ekonomi kan stoppa förlusten av biologisk mångfald redan år 2035. Det visar en ny rapport från finländska Sitra. Tim Forslund, rapportens huvudförfattare, listar en rad lösningar och pekar ut de största utmaningarna.

Unik rapport: Så kan cirkulär ekonomi rädda den biologiska mångfalden
Regenerativt jordbruk är en åtgärd som enligt en ny rapport från Sitra kan minska förlusten av biologisk mångfald. Foto: Miikka Pirinen/Sitra/Adobe Stock.

Studien Tackling root causes – Halting biodiversity loss through the circular economy är unik, då det är den första som kvantitativt undersöker vilka effekter cirkulära lösningar skulle ha på den biologiska mångfalden i världen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Tim Forslund, expert i cirkulär ekonomi vid Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra och rapportens huvudförfattare, berättar att det redan är klarlagt att cirkulär ekonomi har fördelar för klimatet och att resursutvinnung står för en stor del av förlusten av biologisk mångfald. Däremot menar han att man inte undersökt dessa delar i relation till varandra och vilken potential det kan ha.

– Tidigare har man inte sett till helheten, hur en cirkulär ekonomi kan vara en lösning för att minska trycket på naturen. Det är en kunskapslucka som vi har försökt att fylla, säger han.

FAKTA

Så utfördes studien

  • För att modellera den cirkulära ekonomins effekter på den biologiska mångfalden utformades två scenarier: Business as Usual (BAU), som även fortsättningsvis domineras av de nuvarande produktions- och konsumtionsmönstren, samt scenariot för den cirkulära ekonomin
  • Som en del av studien utfördes en omfattande modelleringsprocess för att uppskatta i vilken utsträckning det är möjligt att minska förlusten av biologisk mångfald i det cirkulära scenariot fram till år 2050.
  • De förändringar i markanvändningen som den cirkulära ekonomin möjliggör uppskattas med hjälp av den globala modellen för markanvändning, MAgPIE. Med hjälp av modellen beräknades allokeringen av landanvändning för både det cirkulära och BAU-scenariot.
  • Parametrarna används i modelleringen av de sannolika förändringarna i markanvändning för de två scenarierna. De förändringarna kan därefter kopplas till lokala effekter på den biologiska mångfalden som följer av de cirkulära åtgärderna.
  • Effekten på den biologiska mångfalden mäts genom Biodiversity Intactness Index (BII), som beskriver den genomsnittliga förekomsten av vilda arter i ett givet geografiskt område jämfört med dess referenspopulation.
Källa: Tackling root causes – Halting biodiversity loss through the circular economy, Sitra.

Risk att produktionen flyttar

Syftet med rapporten var att hitta lösningar för att stoppa förlusten av biologisk mångfald, som minskar dramatiskt i hela världen. Enligt rapporten räcker dagens metoder inte till och arbetet har i för liten utsträckning utgått från att värna den biologiska mångfalden på global nivå.

– Lokala åtgärder för att skydda naturen är jätteviktiga, men om man inte tänker globalt och samtidigt minskar det totala trycket finns risken att produktionen helt enkelt flyttar någon annanstans, säger Tim Forslund.

Tim Forslund, expert i cirkulär ekonomi vid Sitra. Foto: Miikka Pirinen/Sitra

Undersöker fyra sektorer

Studien undersöker effekten av cirkulära lösningar inom fyra sektorer; jordbruk och livsmedel, byggnation och fastigheter, fibrer och textilier, och skogssektorn.

Resultatet visar att en snabb omställning till en cirkulär ekonomi inom dessa områden kan stoppa den globala förlusten av biologisk mångfald senast 2035 och därtill möjliggöra en återhämtning till samma nivåer som år 2000.

Tim Forslund förklarar att en cirkulär ekonomi innebär att färre resurser används, vilket frigör landyta som i sin tur gör att trycket på naturen minskar.

– Att det kan gå så snabbt var lite förvånande, men också upplyftande, konstaterar han.

Vad är det som krävs?

– Det är flera saker. Vi måste börja prioritera både klimat och biologisk mångfald, prata mer om biomassa, hur vi samtidigt skapar ekonomisk resiliens, om både nya tjänstelösningar och mer traditionellt återbruk, samt design, av exempelvis byggnader som håller längre, för att nämna några saker, säger han.

Av de fyra sektorerna som undersökts har cirkulära lösningar inom livsmedel – och jordbrukssektorn störst potential att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Enligt rapporten skulle cirkulära åtgärder inom enbart det området räcka för att stoppa utarmningen.

– Där behöver vi ställa om till alternativa proteinkällor och använda oss av regenerativa odlingsmetoder, samt att matsvinnet i hela produktions – och konsumtionskedjan behöver minska, säger Tim Forslund.

Jämför två scenarier

Forskarnas första steg för att komma fram till resultatet var enligt Tim Forslund att definiera vad cirkulär ekonomi är.

– Vi ser på cirkulär ekonomi på två olika sätt. Dels utifrån cirkulära affärsmodeller i hur vi bland annat designar saker som håller längre, skär ner på avfall och därigenom minskar den negativa påverkan på naturen. Dels utifrån hur vi, genom regenerativt jordbruk och skogsbruk, kan ha en direkt positiv påverkan på den biologiska mångfalden.

Han förklarar vidare att de därefter använde sig av en modell där de jämförde två olika scenarier: Business as Usual och ett scenario för den cirkulära ekonomin.

Flera positiva effekter

Utöver resultatet att den biologiska mångfalden snabbt kan återhämta sig med cirkulära lösningar, visade resultatet effekter som 90 procent minskat metanutsläpp från jordbruket samt kraftigt ökad koldioxidlagring i markanvändningen.

– Det är framför allt regioner söder om Sahara, Sydostasien och Latinamerika, där trycket just nu är väldigt högt, som skulle gynnas. Men även i USA och till viss del i Europa kan vi se att stora naturvärden kan återställas på en hög nivå genom cirkulära lösningar, säger Tim Forslund.

Hur kommer det sig att man inte undersökt det här tidigare?

– Diskussionerna kring cirkulär ekonomi har främst kopplats till så kallade tekniska material och ett tankesätt präglat av ”reduce, reuse och recycle”. Man har inte i lika stor utsträckning fokuserat på biologiska material som till exempel trä eller livsmedel. De är centrala i fråga om trycket på naturen. För att minska det trycket är det särskilt viktigt att säkerställa en hållbar produktion och konsumtion inom just bioekonomin, samtidigt som vi skyddar naturen. Det är viktigt att man ser det som en helhet, säger Tim Forslund.

Har du något konkret exempel där man inte gör det?

– Jag kommer att tänka på EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi, där man inte tagit med mat och biomassa så mycket. De områdena behandlas istället separat, inte minst i bioekonomistrategin och jord till bord-strategin. Visst tar EU:s gröna giv ett helhetsgrepp, men vissa motsägelser kvarstår, säger han.

Vad finns det för hinder för att sceneriet med en cirkulär ekonomi ska bli till verklighet?

– Det finns många hinder. Vår ekonomi och hela logiken är uppbyggd efter en linjär ekonomi, så där krävs ett helt systemskifte. Det behövs också en ändring i tankesättet, att bara för att det erbjuds olika produkter behöver man inte nödvändigtvis köpa dem. Där kan ekonomiska styrmedel vara en hjälp, att det blir billigare att köpa hållbara varor och alternativa proteiner. För att lyckas behöver vi äta mindre kött, det är det enda sättet. Slutligen är globalt samarbete helt väsentligt och där är Rysslands aggression mot Ukraina ett hinder, säger Tim Forslund.

Hur kan dessa hinder överbryggas?

– Om vi till exempel höjer skatten på cement eller handelsgödsel så riskerar vi tyvärr att undergräva vår egen konkurrenskraft. Därför måste länder samarbeta för att skapa en gemensam spelplan. Handelsavtal bör inkludera cirkulära aspekter och produktstandarder för att inte missgynna de som vågar gå före och driva på omställningen.

Finns det något lyckat exempel?

– Sitra ledde exempelvis arbetet med världens första nationella färdplan för cirkulär ekonomi år 2016 med hjälp av över tusen intressenter från runt om i Finland. Redan två år senare hade Finland det högsta antalet läroutbud i cirkulär ekonomi i hela världen – inte bara per capita – och vi ser redan att över tjugo länder bara i Europa idag har liknande policydokument. Så visst är ett systemskifte inte något otänkbart.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.