Klimatexperter om USA:s utträde ur Parisavtalet: Trump-regimen har missuppfattat avtalet

Det innebär att USA är det enda landet som begärt lämna avtalet. Sedan de först meddelade att de skulle begära utträde har ytterligare 40 länder anslutit sig till Parisavtalet.

Vad anser du om USA:s argument att Parisavtalet varit orättvist utformat just mot USA?

– Parisavtalet är utformat med en låg, nästan obefintlig grad av tvingande åtgärder, bland annat för att passa just USA, tvärtom bygger ländernas åtaganden på vad de själva har valt för ambitionsnivå för utsläppsminskningar och vilka finansiella bidrag de själva vill göra. President Trumps utfall om orättvis utformning får därför ses som ett i mängden av ogrundade utspel som sannolikt säger mer om presidenten själv än det förklarar något om omvärlden, säger Stefan Nyström, klimatchef på Naturvårdsverket och berättar vidare:

– USA är världens näst största utsläppsland i absoluta tal och har historiskt de överlägset högsta utsläppen av klimatgaser. Det är också världens fortsatt största ekonomi med världens största finansiella marknad. För att lösa klimatkrisen och möta temperaturmålen i Parisavtalet krävs USA:s medverkan i en eller annan form.

Vad sänder detta för signaler till omvärlden?

– Det var en stor framgång för klimatförhandlingarna när USA valde att skriva på Parisavtalet och självklart är det en tung motgång när samma land nu väljer att kliva av. Om USA nu verkligen kliver av, det vet vi sannolikt först efter nästa års presidentval. Om USA kliver av innebär som signalvärde att det i praktiken är fritt fram för alla länder att göra detsamma, menar Stefan Nyström och fortsätter:

– Samtidigt ser vi trots detta att fler länder nu skrivit på avtalet och att USA i praktiken står ensamma utanför. Det visar en styrka i Parisavtalet och uppmuntrande är också att flertalet stora företag i USA liksom många delstater fortsatt vill att USA ska vara kvar och fortsätter verka för utsläppsminskningar i Parisavtalets anda. Möjligen kan president Trump göra större skada inom USA genom fortsatt stöd till kol, olja och fossilgas samt genom försök att sabotera ledande delstaters miljö- och klimatarbete än vad han gör genom att anmäla USA:s kommande utträde ur Parisavtalet.

Vad kommer detta få för konsekvenser för USA?

– Konsekvenserna för USA är svåra att bedöma, särskilt som avhoppet från Parisavtalet är ett i mängden av ”tillbakadraganden” från den internationella politiska/diplomatiska scenen som president Trump gör i enlighet med devisen ”America first”. Men otvetydigt är att avhoppet från Parisavtalet spär på misstron gentemot USA som en trovärdig förhandlingspartner i internationella och multilaterala sammanhang. Att både USA men också världen i övrigt kommer att gå en svårare tid till mötes när de diplomatiska protokoll, formella som informella, som skapats under årtionden bryts ner, säger Stefan Nyström.

Finns det risk att flera stora länder hoppar av?

– Jag tror i dagsläget inte att det finns risk för att flera stora länder hoppar av Parisavtalet, åtminstone inte till följd av att USA gjort det. Tvärtom ser sannolikt länder som Kina och inte minst Ryssland möjligheten att också inom detta område flytta fram sina positioner på den internationella scenen och fylla det hål som USA:s olika tillbakadraganden skapar. Detta är möjligen ett av flera bidragande skäl till att Ryssland istället valt att skriva på Parisavtalet, säger Stefan Nyström och får medhåll av Mattias Goldmann, hållbarhetschef på Sweco, som säger att det tack vare USA:s kraftigt sänkta klimatambitioner finns utrymme för nya proaktiva konstellationer.

Vad anser du om USA:s argument att Parisavtalet varit orättvist utformat just mot USA?

– Trump-regimen har i grunden missuppfattat Parisavtalet. Avtalet bygger på Nationally Determined Contributions, alltså att varje land själva anger sina klimatåtaganden. USA har därmed alla möjligheter att justera sina åtaganden om de tycker att vad de ursprungligen angav nu känns fel, säger Mattias Goldmann.

Vad sänder detta för signaler till omvärlden?

– USA har hittills faktiskt betett sig helt okej i klimatförhandlingarna, eftersom Trump inte intresserat sig särskilt mycket för klimatfrågan och många av förhandlarna är kvar från Obama-tiden. Men när Trump nu allt tydligare arbetar emot alla former av internationell samverkan, är det bättre för alla parter om de inte är med, än om de bromsar och begränsar. Eftersom FN:s klimatmöten fattar beslut med enhällighet, kan ett motsträvigt land göra stor skada, medan ett land som står utanför inte heller har något inflytande, menar Mattias Goldmann.

Finns det risk att flera stora länder hoppar av?

– Oron gällde framför allt Ryssland, Turkiet och Brasilien, som alla har varit obekväma med att de nu förväntas minska sina utsläpp på ett annat sätt än under Kyotoprotokollet. Men de har alla bekräftat att de stannar kvar, och Putin har nyligen ratificerat Parisavtalet, så nu ser jag snarare att det tack vare USA:s kraftigt sänkta klimatambitioner finns utrymme för nya proaktiva konstellationer. Frankrike flörtar ju nu mycket öppet med Kina om gemensamt klimatsamarbete, vilket är den roll USA hade under Obama, berättar Mattias Goldmann.

Vad kommer detta få för konsekvenser för USA?

– En klar majoritet av amerikanska väljare är oroade för klimatförändringarna och vill ha mer av internationellt samarbete på området – inte mindre. Det gäller också republikanska väljare, så detta stärker demokraterna – vilket flera ledande republikanska valstrateger bekymrat noterat. I ett nästa läge kan det innebära tullar mot USA från EU, utifrån att bland annat Frankrike menar att de som inte tar ansvar för klimatet genom Parisavtalet inte bör få förmånliga handelsvillkor. Men detta förutsätter att USA faktiskt lämnar avtalet; den första dagen det kan ske är dagen efter presidentvalet i USA – knappast en slump, säger Mattias Goldmann.

Sverige fortsätter växla upp

Sverige och EU kommer fortsätta ta ledningen i det internationella klimatarbetet. Vid FN:s klimatmöte Climate Action Summit i New York tidigare i höst annonserade Sverige en fördubbling av stödet till den gröna klimatfonden samt en ledarskapsgrupp för industrins klimatomställning som leds av Indien och Sverige.

Parterna under Parisavtalet kommer nästa gång mötas i samband med FN:s årliga klimatkonferens (COP) i Madrid 2 – 13 december. Huvudfokus på konferensen ska vara att hantera det återstående arbetet med avtalets regelbok som handlar om utformningen och uppföljning av internationella samarbetsformer, där länder på frivillig basis kan samarbeta för att höja ambitionen vad gäller utsläppsminskningar.