Trenden: Ökad efterfrågan på due diligence

Det är ett begrepp som det talas alltmer om inom hållbarhetsområdet. En orsak är att investerare i allt högre utsträckning efterfrågar due diligence inom ESG, för att även genomlysa företaget utifrån frågor som rör miljö, social hållbarhet och styrning vid investeringsbeslut. Enligt en undersökning från revisionsbolaget PwC svarar 57 procent av riskkapitalbolagen att de tittar på ESG due diligence vid investeringar, vilket är en ökning från 49 procent år 2021.

– Vi ser en markant ökning de senaste åren. Det handlar om att investerare vill ha transparens kring de här frågorna då hållbarhet i allt högre grad ingår i den värdeskapande agendan, säger David Ringmar, ansvarig för PwC Sveriges hållbarhetsrådgivning.

EN ANNAN ANLEDNING till att due diligence-begreppet florerar alltmer är att EU just nu är på gång med ny lagstiftning inom området, Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD. Direktivet ska ställa krav på företag identifiera, hantera och åtgärda negativ påverkan på miljö och mänskliga rättigheter i sina leverantörsled.

Det finns med andra ord flera drivkrafter för företag att genomföra due diligence-processer. Några företag har sedan länge kommit i gång med arbetet. Telekombolaget Telia började arbetet redan 2014 i samband med avslöjanden om hur företag samarbetade med diktaturer i Centralasien. Det berättar Telias hållbarhetschef Sara Nordbrand.

– Frågor kopplat till mänskliga rättigheter och antikorruption fick ett helt annat utrymme när problemen i Centralasien upptäcktes, säger hon.

AVSLÖJANDENA FICK TELIA att lämna alla sina marknader i Centralasien och arbeta aktivt för att minimera sina risker i leverantörsleden. Sara Nordbrand berättar att Telia började genomföra miljörevisioner i leverantörsledet, både i Centralasien och på marknaderna i Sverige. Detta genom så kallade Code of Conduct audits, på svenska uppförandekoder, som bygger på bland andra FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, samt OECD:s riktlinjer.

– Det täcker in miljöaspekter, mänskliga rättigheter, anti-korruption och mutor, ansvarsfullt företagande, vilka under åren har utförts både av interna och externa revisorer. Fokus ligger på ett systematiskt kvalitetsarbete inom hållbarhet, säger hon.

SARA NORDBRAND BERÄTTAR vidare att arbetet utvecklades genom att Telia utvidgade och formaliserade due diligence-processen till att bli en obligatorisk del i företagets leverantörsutvärderingsprocess.

– Utgångspunkten är vår väsentlighetsanalys där vi undersöker hur vi riskerar att påverka människor och planeten givet vår verksamhets natur och vår geografiska närvaro. Vi ser även på finansiella aspekter, men agerar oavsett finansiell risk, om risken för negativ påverkan är hög, säger hon.

Telias arbete med due diligence sker på frivillig basis. Tanken med EU:s arbete med CSDDD är att göra det obligatoriskt. Exakt hur direktivet kommer att se ut och vilka som ska omfattas är dock inte klart, utan det pågår just förhandlingar mellan EU-parlamentet, kommissionen och ministerrådet om direktivets slutgiltiga utformning.

MATHIEU VERVYNCKT, CHEF över värdekedjor på granskningsorganisationen Swedwatch, har följt arbetet med CSDDD. Han säger att förhoppningen är att ha ett färdigt förslag klart i slutet av året.

Samtidigt är han bekymrad över att delar av direktivet riskerar att bli urvattnat. Ett orosmoln som han har är diskussionerna om att ta bort möjligheten för civilrättssamhället att lämna in stämningsansökan på företag som bryter mot reglerna. Ett annat orosmoln är att ministerrådet driver på för att exkludera finanssektorn från kraven.

– Det är framför allt Frankrike som driver på för det. Det är oroväckande eftersom finanssektorn historiskt har underpresterat när det kommer till due diligence. Om lagstiftningen landar i att inte inkludera finanssektorn, kommer det tyvärr inte bli lika effektivt, säger han.

Samtidigt säger Mathieu Vervynckt att han på ett övergripande plan är positiv till det kommande lagkravet från EU.

– De frivilliga standarder som finns inom området är det tyvärr väldigt få som jobbar med. Tanken är att det nu ska bli obligatoriskt och standardiserat. Det innebär att företag också kommer att konkurrera på samma villkor, då alla behöver lägga pengar och resurser på att genomföra due diligence. Samtidigt sänder det en stark signal från EU till andra delar av världen att ställa krav på att företagen tar ansvar för sina risker över hela värdekedjan.

ÄVEN SARA NORDBRAND på Telia säger att hon är positiv till de kommande kraven från EU och säger att det är ”på tiden” att det blir standardiserat. En av de största utmaningarna i deras arbete med due diligence säger hon är möjligheterna att påverka i leverantörskedjan.

– Tar vi leverantörskedjan så varierar nivån av påverkansmöjlighet beroende på hur viktig du är i sammanhanget. Ibland är vi stora, ibland små. Här kommer lagkraven bli väldigt viktiga för att få till bredare förändringar. Problem längre ner i leverantörsledet, och transparens kring hur kedjan ser ut, är också en utmaning i vår bransch.

Vilka är fördelarna att genomföra due diligence kopplat till miljö och mänskliga rättigheter?

– Vilket företag vill inte ha koll på sin omvärld och sina risker? Det ger oss en trygghet och vi ser att vi bidrar till en sundare värdekedja både för miljön och de som arbetar i den.