Trenden: Nu digitaliseras miljötillsynen

Hållbarhet i praktiken Miljötillsyn är en kommuns allra viktigaste miljöuppgift och en förutsättning för att miljöbalken efterlevs. Nu väljer allt fler kommuner att digitalisera sin miljötillsyn och låta tillsynspliktiga verksamheter självdeklarera sin miljöpåverkan.

Trenden: Nu digitaliseras miljötillsynen
Foto: Privat.

TILLSYN ÄR ENLIGT Naturvårdsverket samhällets viktigaste styrmedel för att säkerställa syftet med miljöbalken. Tillsyn ska upptäcka avvikelser, säkerställa att verksamheters miljöpåverkan minimeras och på sätt också ge företag möjlighet att verka på lika villkor.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Nu börjar flera kommuner att digitalisera sin miljötillsyn. I Kungsbacka låter man till exempel verksamhetsutövare självdeklarera sin miljöpåverkan i en e-tjänst. Den nya tillsynsmodellen ger enligt kommunen flera fördelar – för verksamhetsutövarna, för kommunens miljöinspektörer och för miljön.

– Den största skillnaden är att vi tidigare drivit tillsyn på ett väldigt traditionellt sätt och den har gjorts på samma sätt under många år. Nu har vi fått med kundens perspektiv på ett helt annat sätt. På så sätt får vi en värdeskapande tillsyn som ökar engagemanget i miljöfrågorna, säger Tina Carlson som är verksamhetschef på bygg- och miljöförvaltningen i Kungsbacka.

I KUNGSBACKA BÖRJADE man redan 2022 att låta tandläkare testa att självdeklarera sin verksamhet genom en e-tjänst. Något som kommunen kallar självservice. Projektet initierades av kommunens politiker som blivit inspirerade av Skatteverkets e-tjänster för självdeklaration. Tillsynen av tandläkare i Kungsbacka genomförs i dag genom en e-tjänst där tandläkarna själva svarar på de frågor som kommunens miljöinspektörer tidigare ställde när de gjorde platsbesök.

– Frågorna handlar mycket om den egenkontroll som regleras i miljöbalken, till exempel om hur tandläkaren sköter sin amalgamavskiljare och hur de hanterar sina kemikalier och farliga avfall, berättar Louise Poulsen som tidigare arbetat som miljöinspektör och nu arbetar som utvecklare på avdelningen.

I E-TJÄNSTEN SKICKAR tandläkarna in sina svar till kommunens miljöinspektörer som granskar svaren och gör sina bedömningar. Tandläkarna väljer redan i e-tjänsten vilken typ av dialog de önskar med kommunen, antingen via e-post, telefonsamtal eller om de önskar platsbesök. I e-tjänsten finns också information om den miljöpåverkan som tandläkarverksamhet har, syftet med miljöinspektionen och mer allmänt om miljömålet ”En giftfri miljö”.

LOUISE POULSEN TYCKER precis som Tina Carlson att det nya sättet att bedriva tillsyn har flera fördelar.

– I och med att vi sparar tid på resor, att inhämta uppgifter och skriva långa protokoll frigörs mycket tid. Den tiden kan vi sedan använda för att arbeta i en mer rådgivande roll gentemot verksamheterna samt göra tillsyn där man gör störst nytta gentemot miljön och människors hälsa.

Tina Carlson är tydlig med att platsbesök fortfarande fyller en viktig funktion. Att man valde att göra det första testet på just tandläkare beror på att de redan sedan tidigare själva gör analyser av sitt utgående vatten och i de resultaten kan man tydligt se hur mycket kvicksilver som kommer ut och därmed om tandläkaren har en fungerande egenkontroll.

– Om tandläkarna inte har en fungerande egenkontroll så syns det tydligt på resultatet av analyserna. Har de en välfungerande amalgamavskiljare och egenkontroll finns det ingen anledning att åka ut på platsbesök varje gång man ska göra tillsyn.

REAKTIONERNA FRÅN TANDLÄKARNA har enligt Tina Carlson och Louise Poulsen varit mestadels positiv.

– Vi känner att det här till och med skapat ett större miljöengagemang. De har till och med ringt Louise för att få med henne på en konferens och informera om vårt tillsynsarbete samt att de ringt till oss och haft flera frågor om deras miljöarbete, säger Tina Carlson.

Efter testet med tandläkare har Kungsbacka kommun gått vidare och började under 2023 att testa e-tjänsten vid tillsyn av hotellverksamheter och entreprenörer som ägnar sig åt taktvätt.

– Under 2024 kommer vi att vända oss till fler olika entreprenörer, berättar Louise Poulsen.

Tina Carlson och Louise Poulsen tycker att det är svårt att säga hur mycket av tillsynen som kommer att kunna digitaliseras, i vilken takt det kommer att gå och vad som inte kommer att kunna digitaliseras. Men de tror att självservice i tillsynen med fördel kan kombineras med platsbesök.

– När vi kan samla in uppgifter i förväg så kan platsbesöken göras snabbare, och vi får en effektivare tillsyn, säger Tina Carlson.

HON TÄNKER SIG att miljöinspektörerna samlar in nödvändig dokumentation inför ett platsbesök, granskar materialet och sen ger sig ut på en ”tillsynsrunda” och besöker fler verksamheter.

– Det går också att arbeta tvärtom och göra platsbesöket först för att sedan be kunderna komplettera genom självservice-funktionen.

Den främsta utmaningen med digitaliseringen av tillsynen är enligt Tina Carlson att det handlar om ett nytt sätt att arbeta och att förändring alltid tar tid.

Att det skulle kunna finnas ytterligare risker, till exempel med ökat fusk, är inget som vare sig Tina Carlson och Louise Poulsen oroar sig för.

– Vi arbetar enligt devisen att ”man vill vara ärlig”. Och vill man fuska så gör man det även när vi gör platsbesök.

Oanmälda platsbesök är enligt Tina Carlson och Louise Poulsen relativt ovanligt när man gör tillsyn mot miljöbalken. I varje fall om man jämför med livsmedelstillsynen där oanmälda inspektioner är vardag.

– När vi gör tillsyn enligt miljöbalken vill vi ofta att kunderna ska vara förberedda innan.

Tina Carlson säger dock att digitaliseringen kan öppna upp för fler oanmälda inspektioner.

– När vi får in uppgifter genom e-tjänsten behöver verksamheterna inte förbereda sig för inspektionen på samma sätt. Då blir det lättare att göra oanmälda besök, till exempel att vi bara meddelar att vi gör en inspektionsrunda under ”de kommande tre veckorna”.

HUR ÄR DET då att ställa om som miljöinspektör och få helt nya arbetsuppgifter? Louise Poulsen säger att hon själv kände en del oro inför förändringen i Kungsbacka. Särskilt eftersom förändringarna i arbetsuppgifterna var omfattande.

– Men som inspektör känner jag att det nu är väldigt givande att kunna skapa mer miljöintresse hos verksamhetsutövarna och det är viktigt att ha tid att vara en rådgivande tillsynsmyndighet. Det är ju egentligen det som är vårt huvudsyfte – att höja kunskapen hos våra verksamheter så att de gör rätt från början, säger hon.

Louise Poulsen konstaterar också att miljötillsynen på många håll i Sverige är eftersatt och att det därför behövs att resurser frigörs.

– Då är det smart att inspektera de verksamheter som vanligtvis sköter sig bra genom självservice så att vi kan fokusera mer på de som inte sköter sig. Det är då vi tror att det verkligen blir skillnad för miljön och de vi är till för, till exempel att vi har mer tid att arbeta med illegal avfallshantering eller våra förorenade områden. Vi vet till exempel att miljöbrotten ökar, och det är där vi borde lägga tid.

Kungsbacka är inte den enda kommunen som utvecklar nya digitala sätt att sköta miljötillsynen. Michael Öhlund är sakkunnig inom tillsyn på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Han berättar att det finns ett antal kommuner i Sverige som nu testar digitaliserad miljötillsyn.

– Det är mycket på gång. Det kan vara tillsyn av braskaminer, bygglovsfrågor och annat. Jag skulle våga säga att det är en tydlig trend, även om jag inte på rak arm kan berätta exakt hur många kommuner som arbetar med det här, säger han.

SKR har nyligen avslutat ett regeringsuppdrag kring tillsyn där digitalisering var en viktig komponent.

– Här förde många kommuners miljöchefer och miljödirektörer fram att det måste till förenklingar, både för dem själva och för företagen i processerna.

ATT DIGITALISERING SKULLE försämra miljötillsynen tror inte Michael Öhlund. I stället säger han att mycket av utvecklingen drivs på för att skapa bättre tillsyn.

– Det finns ett antal arbetsuppgifter där till exempel AI är bättre än inspektörer. Till exempel när det kommer till att granska stora datamängder.

Samtidigt konstaterar han att det absolut finns risker och att platsbesök sannolikt alltid kommer att vara nödvändiga.

– Det är inte lämpligt att ersätta tillsynen med digitala lösningar där det behövs platsbesök. Där det behövs ska besöken självklart göras.

UR ETT LÄNGRE perspektiv tror Michael Öhlund att förvånansvärt mycket, också platsbesök kommer att kunna digitaliseras på olika sätt. Men precis som Tina Carlsson och Louise Poulsen tror han mycket på kombinationen av digitala lösningar som förenklar och effektiviserar de platsbesök som görs. Vissa saker tror han också kommer att bli svåra att ersätta med e-tjänster.

– Till exempel tror jag det blir svårt att digitalisera hanteringen av klagomål. Där krävs det så många parametrar för att avgöra om ett klagomål är befogat. Där måste man nog åka ut och mäta också fortsättningsvis.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.