Trenden: Hållbarhetsarbetet integreras

Integrerat hållbarhetsarbete har diskuterats länge, men lagstiftad hållbarhetsredovisning, dubbel väsentlighetsanalys och ökad kontroll på leverantörsleden gör nu verklighet av allt prat. Fler kompetenser behöver engageras i arbetet – controllers, ekonomiavdelningen, jurister, riskchefer och, inte minst, ledning och styrelse.

– Redan tidigt, innan vi gjorde vår första dubbla väsentlighetsanalys, insåg vi att vi måste utvidga arbetsgruppen ganska rejält jämfört med tidigare. Det var viktigt, inte minst för att skapa intern förankring, säger Karin Granath, hållbarhetsspecialist på Svenska Spel.

STATLIGT ÄGDA SVENSKA Spel är tidigt ute med CSRD-arbetet och här såg man tidigt behovet av att engagera fler i hållbarhetsarbetet.

De som engagerades i arbetet på Svenska Spel var inledningsvis kompetenser inom inköp, ekonomi och risk.

– För att få med styrelsen i ett tidigt skede har vi också tagit fram en utbildning för styrelsen för att stärka hållbarhetskompetensen där, något som är tydligt reglerat i CSRD.

CSRD-ARBETET HAR OCKSÅ gjort att Svenska Spel anlitat sin första hållbarhetscontroller – Det börjar bli väldigt mycket att hålla reda på. För att vi ska kunna driva hållbarhetsarbetet framåt, och inte bara redovisa, så behöver vi en person som håller ihop helheten.

Att vara först ut skapar så klart utmaningar, särskilt eftersom det är ganska stora omställningar som måste göras.

– Vi har till exempel ändrat hela årshjulet för styrelsen och när på året olika beslut fattas. Samtidigt finns det inte så många andra bolag som gjort detta förut. Att vi är tidigt ute gör att vi helt enkelt får lära oss längs vägen. Det finns ju inget facit.

TOMMY BORGLUND ÄR lektor med inriktning på hållbarhetsarbete och hållbarhetsprofessionen vid Örebro Universitet. Han bekräftar den starka trenden mot ett mer integrerat hållbarhetsarbete hos de svenska företagen.

– I takt med att rapporteringskraven ökar behöver fler kompetenser och chefer vara med, till exempel för att samla in och rapportera data.

CSRD innebär också stora förändringar för hållbarhetschefen.

– För första gången kopplas nu formellt en finansiell dimension till hållbarhetsarbetet, vilket många efterfrågat länge. Här måste hållbarhetschefen fördjupa sina kunskaper kring det finansiella värdeskapandet som kommer från hållbarhetsarbetet. Många tänker säkert redan i de här banorna, men nu krävs en analys på hur hållbarhetsarbetet skapar värde i årsredovisningen. Hållbarhetschefen måste ha svar på vilka komponenter som skapar finansiellt värde och hur logiken ser ut.

TOMMY BORGLUND UPPLEVER att många svenska företag i och med CSRD nu för första gången lägger den ökade hållbarhetsrapporteringen på controlleravdelningens bord.

– Det beror sannolikt på att den nya datainsamlingen är så omfattande och att det är högre kvalitetskrav på insamlingen nu. Informationen ska revideras, och då vill man gärna lägga det på en del i organisationen som har mycket kapacitet och är vana med att samla in data.

Just tjänsten hållbarhetscontroller är enligt Tommy Borglund något som dyker upp allt oftare, till exempel i platsannonser. Det är också en yrkestitel som några av hans studenter skrivit om i uppsatser den senaste tiden.

– Här är det än så länge lite oklart vem som ska vara hållbarhetscontroller – en person som har jobbat med hållbarhet och ska lära sig mer om controlling och datainsamling? Eller en medarbetare på controlleravdelningen som ska lära sig samla in hållbarhetsdata. Klart är att många av platsannonserna i dag riktar sig mot nyutexaminerade med examen som kombinerar hållbarhet och ekonomi.

HÅLLBARHETSEXPERTEN MARIE BAUMGARTS på KPMG, som du kan läsa mer om längre fram i den här tidningen, tycker att ansvaret för den ökade hållbarhetsredovisningen bäst kan läggas på personer utanför hållbarhetsavdelningen.

– Jag tror att det skulle vara mer ändamålsenligt om ansvaret för hållbarhetsredovisningen och insamlingen av data hamnade under ekonomichefernas ansvar, snarare än under hållbarhetschefens. På så sätt skulle hållbarhetschefen få mer tid att ägna åt det strategiska arbetet, inklusive fastställande av mål, uppföljning och organisatorisk styrning, säger hon.

HON SER OCKSÅ att ansvaret för hållbarhetsrisker nu tenderar att flyttas.

– Vi ser en förändring, där ansvar för risker, inklusive hållbarhetsrisker, kanske bör ligga hos riskchefer, men med stöd från hållbarhetschefen. Detta skiftar fokus från att hållbarhetschefer ensamt äger risker, rapportering och andra aspekter av hållbarhetsarbetet till att skapa en mer samarbetsbaserad dynamik inom organisationen. Jag tror på att dela på arbetsbördan och skapa en balans, säger hon.