Trafikverket höjer klimatkraven på asfalt

– Vi har tagit fram koldioxidnivåer på våra tio vanligaste asfaltssorter. Där sätter vi krav på max kilo koldioxid per tillverkat ton asfaltmassa, säger Trafikverkets hållbarhetsexpert Åsa Lindgren till Miljö & Utveckling.

Tre aspekter som gör asfalt mer klimatsmart

Trafikverket har testat de nya kraven i ett antal projekt för att stimulera branschen mot omställningen till klimatneutralitet. Vid sidan av klimataspekterna betonar Trafikverket vikten av att asfalt i möjligaste mån ska vara återvinningsbar. Man konstaterar också att det inte är klimatsmart med asfaltsbeläggningar som har kort livslängd. Därför, menar man, måste alla aspekter tas med i beräkningen, från tillverkningsprocessen till asfaltens livscykel.

Trafikverket menar att det främst är tre aspekter som minskar koldioxidutsläppen från asfaltsproduktionen. Dels handlar det om att byta ut bränslet i asfaltverken från fossilt till biobränsle. Ett ytterligare sätt är att återanvända gammal asfalt. Temperaturen i tillverkningsprocessen är också av viss betydelse ur klimathänseende.

En ny teknik som håller på att utvecklas är att ersätta en del av bitumenet, det svarta i asfalten som fungerar som bindemedel, med biogena alternativ som tallolja eller lignin. Men här säger Åsa Lindgren att det krävs mer kunskap för att kunna säkerställa kvalitet och livslängd för dessa alternativ.

Vad innebär de nya kraven för era entreprenörer?

– De flesta av våra entreprenörer har egna asfaltsverk, men några köper in asfalt. De här kraven gäller tillverkningen som sker i asfaltsverken. Vi verifierar kraven genom miljövarudeklarationer, EPD:er.

Har ni fört dialog med entreprenörerna och vad tycker de i så fall?

– Ja, vi startade dialogen för två år sedan och då tog vi fram ett koncept för de här kraven med kravnivåer för 2021 och kravnivåer för 2025 och 2030. Sen har vi provat de första grundkraven i ett 15-tal projekt och de ser ut att fungera. Vi har bara fått positiva reaktioner. När vi utvecklat kraven har branschdialogerna varit jätteviktia. Vi från beställarhåll måste skapa förutsättningarna och se till att vi har rätt inriktning i våra tekniska regelverk. Sen är det entreprenören och asfaltsverken som kan se till att kraven följs och att målen nås.

Åsa Lindgren säger att det inte är någon idé för Trafikverket att ställa allt för höga krav inledningsvis då syftet är att få med sig alla aktörer och att alla aktörer ska göra omställningen.

– Det är därför vi tittar fem år framåt i taget.

Kraven allt tuffare

Kraven för 2025 och 2030 kommer att publiceras nu i juni. De nya kraven som startar nu i juni kommer att gälla till sista december 2024.

– Efter dialog med aktörerna ser vi det är fullt möjligt för dem att klara kraven nu i det första steget och att kraven från och med 2025 också kommer att gå att klara ganska bra. Sen blir det svårare för aktörerna, säger Åsa Lindgren.

När det kommer till 2030-kraven kommer mycket enligt Åsa Lindgren att handla om hur man får räkna och redovisa sina koldioxidutsläpp.

– Här måste vi titta på europastandarder och vilka tolkningar som kan göras. Det handlar till exempel om man ska kunna räkna in biogena material som kolsänkor. Sådana beräkningsmässiga regler kan komma att påverka kravnivåerna. Vår inriktning sätter vi ändå i relation till Trafikverkets klimatmål där vi ska vara klimatneutrala redan år 2040. Där krävs det många snabba steg och omfattande åtgärder.

Vem kommer att ta eventuella kostnader för den mer klimatvänliga asfalten?
– Just nu, i det första steget, ser vi inga kostnadsökningar. Vi har redan haft en generell kostnadsökning när det gäller bitumen på grund av världsläget. Det första steget handlar mest om rationaliseringar – bränslebyten, val av temperaturer och återvunnen asfalt. Sånt görs redan i dag, men skalas det upp. Sen kan det uppstå kostnader när vi ökar takten.

Åsa Lindgren berättar också att Trafikverket testat en bonusmodell där entreprenörer har premierats för att sänka koldioxidutsläppen.

– Där har vi sagt att om man klarar nästa kravnivå redan nu så kompenseras man med ett visst antal kronor per besparat kilo koldioxidekvivalent. Det här behovet av stimulans är något vi kommer att titta vidare på.