Electrolux har arbetat med hållbarhet så länge att hållbarhetschefen Henrik Sundström inte ens kommer ihåg vilket år det började.
Topprankat klimatarbete hos Electrolux
Affärsutveckling
Electrolux arbetar numera med vetenskapliga mål för sina klimatutsläpp. Företaget är också det enda svenska som helt och fullt finns på A-listan för klimat enligt den globala redovisningsorganisationen CDP. Företagets hållbarhetschef Henrik Sundström berättar om många års träget arbete.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Men det handlar om decennier. De många åren är en del av förklaringen till att företaget som enda svenska företag helt och fullt kvalat in på A-listan för klimat hos Londonbaserade CDP som samarbetar med 6 300 företag världen runt. (Se faktaruta.) Electrolux har också minskat sina utsläpp från tillverkningen av produkter med 40 procent sedan 2005.
– Vi har systematiskt satt mål i många år och det är förutsättningen, säger Henrik Sundström.
Eget ramverk baserat på tvågradersmålet
Företaget har ett eget ramverk som bygger på vad klimatvetenskapen säger behövs för att nå tvågradersmålet. Företaget har satt sina egna utsläppsmål för år 2020. Då ska klimatpåverkan ner ytterligare 20 procent totalt jämfört med år 2015. Till år 2025 ska minskningen vara 80 procent för tillverkningen och 25 procent för produkterna efter leverans. I dagsläget motsvarar företagets klimatpåverkan omkring 80 miljoner ton koldioxid.
– Den vetenskapliga grunden är att vi ska minska våra klimatutsläpp enligt den utsläppskurva som definierades i Parisavtalet. Det handlar om tvågradersmålet, eller snarare en bra bit under två graders uppvärmning, berättar han.
Energidata sedan 80-talet
Electrolux kan utgå från energidata insamlade från fabrikerna ända sedan 80-talet. Idag handlar det om 50 fabriker och ett 30-tal kontor och lager världen runt. Varje enhet har ett mål för hur mycket som ska sparas och så har det varit sedan år 2007.
Typ av energi noteras också, och räknas om till koldioxidutsläpp efter att hänsyn tagits till olika länders förutsättningar. Omvandlingsvärdet för el blir olika beroende på den lokala energimixen till exempel. Förut fanns kol och olja i den mixen, men idag handlar det uteslutande om naturgas och elektricitet.
Flera kontrollsystem
Råvaror och insatsvaror står för sex miljoner ton koldioxidutsläpp. För transporter motsvarar klimatpåverkan 320 000 ton per år. Allt från affärsresor till sjötransport räknas med. För att få in siffror för det sistnämnda, används organisationens Clean Cargos system för rapportering.
Att siffrorna verkligen blir rätt kontrolleras, först genom en uppskattning om rimligheten. Huvudkontoret har räknat fram nyckeltal och kan se hur de förändras. Revisorerna går också igenom allt så att det är rätt rapporterat och beräknat.
– I absoluta tal har vi nu minskat med 40 procent från år 2005, säger Henrik Sundström.
Läs mer: Ny global rapport: 33 sätt att minska klimatutsläppen
Målen framöver ska följa Pariskurvan för klimatutsläpp och är alltså baserade på ett vetenskapligt förhållningssätt, så kallade science based targets, SBT. Henrik Sundström hävdar att företaget till och med kommer att överträffa målen som vetenskapen fastställt som nödvändiga att nå för att temperaturhöjningen inte ska bli högre än två procent.
– När man tittar på den här kurvan, för hur mycket företagen ska göra, så ligger vi långt under, eftersom vi planerar att dra ner våra emissioner med 80 procent till år 2025, säger han.
För produkterna, som efter leverans till kunder står för 93 procent av företagets miljöpåverkan, är det svårare att nå lika kraftig minskning. Företaget kan inte bestämma att användarna ska välja fossilfri energi eller hur de ska hantera produkterna. Därför är målet för produkternas klimatpåverkan satt lägre, med en minskning på 25 procent till år 2025 jämfört med 2015. Men det räcker för att företaget sammantaget ska nå Parismålet, berättar Henrik Sundström. Olika delar av verksamheten viktas olika, när den slutliga klimatpåverkan beräknas.
Följer produkterna kategorivis
För att nå de 25 procenten för produkterna, behövs en noggrann genomgång även av det som lämnar fabrikerna.
– Vi har delat in våra produkter i 110 subkategorier. Där följer vi hur mycket energi de drar, hur de används, livslängd och är hur mycket tror vi att de kommer att förbättras.
Grunden är mätningar av energianvändningen för olika produkter hemma hos en normalanvändare. Att de som köpt produkterna själva kan använda dem på ett extra energisnålt sätt ingår inte i underlaget, utan det är normal hantering som gäller. Men att få fram det för alla produkter är svårt.
– Bara en sådan sak som en spishäll. Det finns en stor osäkerhet i hur många gånger vi använder den i hemmen. Man måste ha ett användarscenario som är någorlunda väl underbyggt, säger han.
Ska även öka försäljningen
I målet för minskning av produkternas klimatpåverkan ingår även att företaget ska öka försäljningen med fyra procent per år. Hållbarheten ska inte påverka affärerna, i alla fall inte negativt. Henrik Sundström berättar att vinstmarginalerna är högre för energieffektiva produkter. Och företagets långa erfarenhet av miljökrav pekar också mot att det inte behöver drabba affärerna.
– Minskning av energianvändningen för våra produkter är en av de viktigaste drivkrafterna för produktutvecklingen, berättar Henrik Sundström.
Minns freonomställningen
När han började på företaget som kemist år 1986 arbetade han med produktutveckling. Det var också året då man började tala om ozonhål på företaget. Kylskåp, som företaget tillverkade många av, visade sig vara ett problem på grund av köldmediet freon.
– Leif Johansson, som var vd, sa att vi inte skulle försvara det vi höll på med utan anpassa oss till de samhällsförändringar som sågs som nödvändiga, berättar Henrik Sundström.
Freon fasades ut, företaget växte. Henrik Sundström blev hållbarhetschef och ser nu hur erfarenheten från freonomställningen kommer till nytta i klimatarbetet.
– När vi arbetade utfasning av freoner fick vi en positiv erfarenhet av att inte bara säga ”nej, nej, rör inte våra produkter”. Nu ser vi att det finns affärsmöjligheter i förändringar.
Läs mer: Vägledning med fokus på hållbarhet