Inga produkter i varukorgen.
Forskare: Så kan hälsosektorn minska sin klimatpåverkan
Hälsosektorn Klimatkrisen är ett ständigt växande hot mot människors hälsa, samtidigt bidrar hälsoforskningen själva till problemet genom hög energiförbrukning och avfallsproduktion. Här är några åtgärder som hälsosektorn kan vidta för att minska sin påverkan på klimatet.
Foto: Adobe Stock.
Att implementera en serie hållbara åtgärder inom hälsoforskningen kan bidra till att minska dess betydande koldioxidutsläpp, enligt en rapport som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Inom hälso- och sjukvårdssektorn vilar ansvaret för att rädda miljontals människoliv. Samtidigt har dess verksamhet en märkbar påverkan på miljön och står för ungefär fyra till fem procent av de totala globala koldioxidutsläppen.
En studie från 2011 fann att en enskild klinisk prövning kan generera cirka 180 ton koldioxidutsläpp per år – motsvarande vad drygt 35 invånare i Sverige producerar årligen.
Kylförvaring i laboratorier utgör en av de främsta energikonsumtionskällorna inom området; många biovetenskapliga studier kräver att material förvaras i kylskåp och frysar under långa tidsperioder. Problem med plastavfall är också påtagligt: laboratorieforskning beräknades generera omkring 5,5 miljoner ton globalt under 2015, vilket motsvarar nästan 2 % av det totala plastavfallet.
Hållbarhetsinitiativ
I rapporten från Wellcome, som släpptes den 2 augusti, utforskades befintliga insatser från hälsoforskare över hela världen med målet att minska energiförbrukningen och avfallet. Rapporten identifierade 146 initiativ inom hållbarhet som kategoriserades i åtta olika typer, inklusive personalnätverk, kampanjer, mätverktyg och certifieringsprogram.
Ett framträdande exempel som framhävdes i rapporten är ”Future Earth”, ett globalt forskarnätverk som främjar hållbarhetsinsatser genom egna initiativ samt genom samarbete med finansiärer för att höja medvetenheten inom forskarvärlden. Ett annat noterbart exempel är ”Laboratory Efficiency Assessment Framework” (LEAF), ett program som tillhandahåller guld-, silver- eller bronscertifikat till deltagande laboratorier beroende på deras nivå av hållbarhet.
Mätverktyg
Av de identifierade initiativen klassificerades 25 som mätverktyg eller effektivitetsverktyg. De flesta verktygen (14 av 25) hjälper till att beräkna koldioxidutsläpp från datorbaserad forskning, såsom ”CodeCarbon”, ”fMRI prep carbon tracker” och ”Green Algorithms”.
Riktlinjer
Trettioåtta av de identifierade initiativen (26 procent) kategoriserades som riktlinjer. Riktlinjer är rekommendationer för god praxis när det gäller att implementera hållbarhet inom forskning. Det finns ett brett spektrum av befintliga riktlinjer som fastställer normer och rekommendationer för forskare inom olika områden inom hälsoforskning. Dessa utvecklas vanligtvis av finansiärer, till exempel UK Research and Innovation (UKRI), National Institute for Health and Care Research (NIHR) och strategier som fastställs av högskole- och universitetsinstitutioner (HEI:er).
Tjänsteleverantörer
Sjutton av de 146 identifierade initiativen klassificerades som tjänsteleverantörer. En tjänsteleverantör är en organisation som erbjuder tjänster för att hjälpa till med att implementera hållbara metoder. Tjänsteleverantörer fokuserar främst på tvärgående frågor, till exempel återvinning av plast, konsulttjänster, bedömningstjänster och koldioxidkompensation. Av de hittills identifierade tjänsteleverantörerna verkar nästan hälften vara tillgängliga globalt (8 av 17), medan de övriga är begränsade till vissa höginkomstländer.
