På en återvinningsanläggning i Helsingborg testas en relativt obeprövad teknik som går ut på att hitta miljöskadliga ämnen och växthusgasen metan på deponier.
– Med så kallade resistivitetsmätningar, som utgår från principen att olika material leder ström olika bra, kan man, i kombination med andra metoder, spåra deponigaser, säger Virginie Leroux, forskare i teknisk geologi vid Lunds tekniska högskola.
Metan blir värme
Tidigare i år testades metoden på samma anläggning och på två deponier med lyckat resultat. Nu vill man säkerställa resultaten för att framöver kunna använda tekniken till att fånga upp metan och istället för att gasen försvinner ut i atmosfären använda den för att producera el och värme. Idag tas ungefär hälften av gasen om hand.
Därtill hoppas forskarna att tekniken ska kunna användas för att säkerställa att hälsofarliga gaser inte riskerar att tränga upp ur gammal deponimark vid planerade nybyggnationer.
– Dessutom skulle deponier också kunna användas för gruvbrytning, eftersom flera är rika på värdefullt, metallrikt skrot. Men i de flesta fall har man väldigt dålig koll på vad som faktiskt ligger i tippen. Tanken är att det med våra metoder ska gå att lokalisera och karaktärisera vilken typ av material som finns i marken, berättar Torleif Dahlin, professor i Teknisk geologi vid Lunds tekniska högskola.