Inga produkter i varukorgen.
Syresättning av döda bottnar ingen given pangsuccé
De senaste åren har olika forskningsprojekt som pumpat syrerikt vatten till döda havsbottnar pågått. En utvärdering av effekterna är nu klar men ger inget entydligt svar om nyttan med metoden.
Rapporten Artificiell syresättning av Östersjöns djupbottnar genom syrepumpning har publicerats. Forskarna menar att det behövs mer kunskap om vilka miljömässiga och ekologiska effekter metoden har.
Boven i dramat är fosfor som bidrar till övergödningen i Östersjön och lagras i syrefritt bottenvatten. Minskade utsläpp är egentligen lösningen på att minska halterna av fosfor i vattnet, och syresättning av döda bottnar kan bara försöka mildra effekterna av miljöförsöringen.
Överskott av fosfor gynnar växtplankton som blågröna alger som blommar upp och sjunker till botten där de sedan bryts ner i en process som frigör ännu mer fosfor ur sedimenten. I syrerika bottnar binds en del av fosforn till sedimenten, vilket givit upphov till de projekt som nu utvärderats.
Delat resultat
Projekten är BOX, Baltic Deepwater Oxygenation, lett från Göteborgs universitet, och PROPPEN, Controlling benthic release of phoshorus in different Baltic Sea scales, lett från Finlands Miljöcentral SYKE.
BOX har syresatt Byfjorden norr om Göteborg. Två månader efter att pumparna sattes igång märktes en tydlig förbättring; syrehalterna steg och giftigt svavelväte neutraliserades. I Byfjorden återvänder långsamt kräftdjur, musslor och havsborstmaskar som försvunnit. Samma utveckling ser forskarna dessvärre inte i i försöken med de andra två döda bottnarna.
PROPPEN har syresatt Lännerstasundet i Stockholms skärgård och Sandöfjorden i nordvästra Finska viken. I Lännerstasundet märkte forskarna redan efter en vecka att syrehalten steg och vattenflödet ökade. Men i Sandfjorden, där problemet med syrebrist främst gäller på sommaren, påverkades inte syrehalten eller vattenflödet av pumpningen.
Mer forskning krävs
Forskarna i BOX-projektet vill nu gå vidare och testa syrepumpning i större skala i Bornholmsbassängen med hjälp av en flytande vindkraftsdriven pump. Havs- och vattenmyndigheten gav i våras två miljoner kronor till projektet BOXWIN för att forskarna ska kunna ta fram en studie om vad som krävs för att kunna genomföra idén och vilka effekter det har på miljön.
Proppen-projektets forskare menar att syrepumpning fungerar i vissa kustnära områden men i yttre kustbandet och på öppet hav skulle en sådan metod kräva för alltför stora investeringar. De vill också att syrepumpningens effekter på fiskbestånd, bottenlevande djur, plankton och närsaltscykler undersöks bättre innan sådana försök görs.
– Vi måste hitta sätt att stoppa övergödningen i Östersjön. Den här metoden för syresättning av bottnar är helt ny och man vet ännu inte vilka ekologiska effekter – positiva och negativa – som den kan ha. Därför är det viktigt för oss att få mer kunskap och bästa möjliga underlag för beslut om framtida insatser, säger Bertil Håkansson, chef för havsförvaltningsenheten på Havs- och vattenmyndigheten i ett pressmeddelande.
