Sveriges chefsförhandlare: Frågorna som kommer prägla Cop28

Mattias Frumerie lyfte att karaktären på FN:s klimattoppmöten har kommit att skifta till att nu främst handla om genomförandet av den globala klimatpolitiken.

– Vi går från förhandlingar till genomförande. Det återspeglas också i hur mötena är utformade. Vi har flera olika typer av arbetsprogram, med löpande arbete under hela året, säger han.

Globala översynen central fråga

En av de tyngsta frågorna under mötet kommer enligt Mattias Frumerie handla om den globala översynen av alla ländernas klimatarbete, även kallat ”The Global Stocktake”. Det är en process som etablerats enligt Artikel 14 i Parisavtalet och är en mekanism där länder och intressenter utvärderar deras kollektiva framsteg mot målen i Parisavtalet och identifierar eventuella brister.

Processen ska göras var femte år och den första översynen ska avslutas under Cop28. Den kommer att ligga till grund för ländernas kommande nationella klimatplaner, eller Nationally Determined Contributions, NDC:s, som ska lämnas senast 2025 inför Cop30.

– Tanken med den globala översynen är att se till att alla länder levererar på Parisavtalets åtaganden. Många säger därför att Cop28 kommer att bli det viktigaste mötet sedan Parisavtalet slöts. Från Sverige och EU:s sida är förhoppningen att vi ska få ett beslut under Cop28 som uppmanar alla länder att komma in med höjda ambitioner i sina NDC:er, säger Mattias Frumerie.

Det är EU:s bidrag

EU lämnade tillsammans med medlemsstaterna in en gemensam NDC i december 2020, som innehöll ett utsläppsminskningsmål om minst 55 procent till 2030. Inför Cop28 lämnade man in en uppdaterad NDC där man slog fast att Fit for 55-paketet är på plats. Enligt EU:s egen bedömning kommer unionens utsläpp minska med 57 procent till 2030. Det är dock inget som står i texten, vilket Romina Pourmokhtari (L) förklarade närmare under pressträffen.

– Det har varit lite delade meningar kring vilken siffra vi ska använda oss av. Först hade vi 55 procent, sedan dök 57 upp. Men rådet kommer att säga 55. Sverige var ett av de länder som lyfte att 57 är ett alternativ, och om alla länder klarar av det vi ska, kommer vi att nå en 57 procentig utsläppsminskning, säger hon.

Klimatfinansiering och ramverk för klimatanpassning

En annan central fråga under Cop28 kommer att vara utfasning av fossila bränslen. Därtill kommer klimatfinansiering stå på dagordningen, där givarländerna nyligen antog målet om 100 miljarder dollar per år under 2023. På den punkten lyfte Romina Pourmokhtari att det är centralt att fler bidrar.

– Det är viktigt att fler rika länder än de traditionella givarländerna måste bidra, säger hon och lyfter Saudiarabien och Kina som exempel.

Slutligen är målet med mötet att besluta om ett nytt ramverk för klimatanpassning, en ny fond för att förebygga, motverka och avhjälpa skador och förluster, transparens i rapportering och annat stöd för klimatomställningen, som tekniköverföring.

Under pressträffen lyfte också Romina Pourmokhtari (L) vilka frågor som hon och Sverige ser som särskilt viktiga prioriteringsområden.

– Sverige kommer att driva på för en utfasning av fossila bränslen, genom EU men också som land. Det behöver göras snabbt och effektivt. Vi kommer också att driva på för omställningen i finansiella flöden, samt lyfta fram arbetsprogrammet för utsläppsminskningar, samt det nya ramverket för klimatanpassning, säger hon.