
Sverige ligger bra till i de flesta internationella miljömätningar men vi sticker inte längre ut på samma sätt som vi gjort historiskt. Det gäller särskilt när det handlar om hur yngre målgrupper och människor bosatta utanför västvärlden uppfattar oss. Generellt vet ungdomar och människor utanför USA och Europa väldigt lite om Sverige. Det här är grupper som framöver kommer få ett allt större köpkraft och inflytande över politik och ekonomi.
– Konkurrensen om uppmärksamhet är stenhård och jag skulle önska att Sverige vågade satsa lite mer än vad vi gör idag, konstaterar Liselott Bergman, analytiker på Svenska institutet.
Strax under pallplats
Sverige har ofta fina positioner på rakningar och hållbarhetslistor, men det räcker inte riktigt till. Befinner man sig någonstans bland de tre bästa sticker man ut och räknas som ledande, men för den stora massan befinner sig Sverige någonstans i smeten under det.
Samtidigt är en tydlig hållbarhetsprofil något väldigt positivt som företag och organisationer tjänar på när de ska skapa kontakter och samarbeten internationellt. Med en bra position och ett gott rykte är det också större sannolikhet att andra lyssnar på vad man har att säga, oavsett om det gäller business to business eller politiska diskussioner.
Liselott Bergman efterlyser en diskussion om hur Sverige kan agera för att återigen vinna mark.
– Det handlar framförallt om hur vi agerar, men vi måste också kunna skapa bra historier som kan spridas. Jag skulle önska att Sverige vågade lite mer än vad vi gör idag.
Läs mer om hur Sverige står sig i den internationella konkurrensen i nummer 5 av Miljö & Utveckling som kommer ut i slutet av oktober.